ekomam

Med en underrubrik som går att tolka på två sätt idag så flyter jag på denna helgen.
Imorses när vi satte på radion och lyssnade på: "Ring så spelar vi" så av en slump drog de just en ny slutsiffra som var 30, för er som inte varenda lördagsmorgon kl: 08.00 HELA livet har vaknat till en radioapparat som skrölar: "ring så spelar vi" på hösta volym, och en sångbenägen far som försöker överrösta var bete han kan texten till nogprlunda. För er så måste  jag berätta att det innebär att om ens telefonnummer slutar på 30 får man ringa in till en sluss och hoppas på att man kommer med, sedan hamnar man i en hög också väljer producenten ut ett gäng som han tycker ska vara med i programmet. Och just detta hände här i morses. Ringde in och blev framkopplad, informerad att jag eventuellt blir uppringd och kanske får vara med i programmet. Har förstått att det är väldigt många som ringer in... och få som kommer med. Hur som helst jag fick prata med programledaren och svara på en fråga. Så klart var jag jättenervös och fick hjärnblokad lagom till frågan, hörde inte ens vad hon frågade utan hoppades enbart på att Johannes hade huvudet på skafft istället. Och det hade han, svaret var Maskros.
Hade verkligen hoppats på att jag skulle förstå mig på hur man länkar ljudklipp hit till bloggen (för Lindas skull). men tyvärr så kan jag inte ordna det. Ni får gå in på http://www.sr.se/cgi-bin/p4/programsidor/sandningsarkiv.asp?programID=1148  Istället och klicka på dagens datum, när ljudfilen kommer upp får ni hoppa fram till efter klockan 9:00 (Tips, lyssna på nyhetssändningarna så ni vet hur långt ni är.)
Kan jag ju glädja mig åt att få hem en kartbok och ett presentkort på en cd-skiva, kuligt värre.

Och sedan så har det varit närmare 35 grader ute idag, därför flyter vi faktiskt runt hela familjen, har varit inne och insett att en städtant borde finnas med i varje babybasikbox, för jag hinner verkligen inte alls med vårt hus längre. Hoppas nu att mitt röj idag ska stå sig ett litet tag. Har även möblerat om en del saker för att göra det lite lättare att hålla ordningen! Och mitt pysselrum börjar äntligen se ut så som jag tänkte mig från början, eller det duger som det är nu tills vi hinner med att renovera det också!
Nu ska denna aströtta småbarnsmamma gå och lägga sig, med förhoppningen om att pappan tar hand om barnet även immorn nä han vaknar vid sjuhugget, så jag kan vila i minst en halvtimma extra. Natti Natt

Ligger ju nu lite efter med mina inlägg på grund av allt arbatande denna veckan, hinner absolut inget alls. Stackars Wille lämnas av på parkeringsplatser och träffar sin pappa på lika mysiga stället som de ofentliga toaletterna på Gekås! Skönt att det snart är över, så man hinner vara hemma och ta ikapp igen!

Hoppas att ni alla är förberedda på en uppdatering från den sista tiden av vårat kaotiska liv.

Imorses hände det ju som såååååååå många gånger innan, vi ligger gott i sängen och håller på och mornar oss som bäst, när jag hör ett välbekant oroväckande ljud. SOPBILEN!!!!
(Måste nog köra en liten snabbresume´) I Vara kommun, där vi bodde förut, är verkligen sopgubbarna hetsiga. Tunnan måste stå ute vid, nästan på, vägen och vara vänd åt rätt håll och inte för full, annars.... Får man en ilsken lapp hem i brevlådan och västa fall inte en fromm snigel på ögat så SR lite gulligt hotade svenska folket med, utan en stor, stark, stinkande sopkarl ända in i vardagsrummet, tror jag!
Med denna skräck inpräntad försöker jag maniskt komma ihåg att köra ut soptunnan i porthålet och vända den åt rätt håll. men de tömmer ju på tok för sällan, min teflonhjärna kan bara inte lagra kom-ihåg-lappar som gäller var fjortondedag, hopplöst. Därför ränner jag, halv påklädd något skymd att buskarna i trädgården, tidigt onsdagsmorgon varannan vecka mitt soptunnemarathon för att få ut den i tid!
Nu har det ju också visat sig att det inte alls jobbar några sopgubbar from hell i Lidköpings kommun, utan snälla "goa gubbar" som gladeligen skuttar ur sopbilen vid precis varenda soptunna och krokar på den manuellt istället. Hoppas kommunen aldrig får för sig att investera i nya morderna sopbilar.

Ett av mina tyngsta argument för att detta inte skulle bli en modeblogg var att Kappahl säker inte har kvar de lila mysplychbyxorna på nått gammalt dammigt lager ens som jag drar runt i här hemma på dagarna. så jag kan göra en snygg tipsa-lista om min outfit. För jag måste säga detta, att det spelar verkligen ingen roll hur hiopp och cool man är innan man får barn, och hur många gucciväskor eller pradaskor man äger. För när bebislivet drar in i ens vardagsrum med hull och hår så finns det inget som är heligt längre. Då får allt stryka på foten, så som tv-myskvällar och shoppingluncher med goda vänner, inte heller klädgarderober och vardagsporslinshyllor går säkert. Även om man var en som hängde med i modet och hade koll så slinker man glatt i samma nerspydda mysbyxor som dagen innan. Och förresten det finns ingen gucciväska i världen som skulle kunna rymma alla de pinaler som man BARA måste ha med sig vart man än går med det lilla knytet.
Det jag främst försöker få sagt, och lyssna nu noga kära vänner (Och glöm aldrig bort vart det var ni hörde den bistra sanningen först) är att många av de hygienkoder man tidigare hade med sig själv är som bortblåsta, finns inte mer, när man har bebis på hjärnan och överallt annars också. Jag lovar att när ni en dag själva får barn så kommer ni också trampa vatten allt vad benen bär för att precis orka hålla näsan över vattenytan i modeträsket. OCH, dra runt (i bästa fall) i förra, eller förrförra årets mode, välja kläder som är varma och passar istället för Sofie-trend-tipsade-tunikor. Men då, ha mig och mitt ord i åtanke, det är precis så här det ska vara, och lev med det!!
En annan sak, jag säger inte att det kommer påhoppandes en dag bara och kanske inte heller med en gång efter att man fått barn, men, det kommer att hända. Första dan så orkar/kommer man inte ihåg eller kommer inte ifrån för att duscha och nästa dag tänker du, Idag är det ingen idé att duscha, vi ska ju på kalas imorn, får jag ju duscha på morgonen ändå. Det är då man är inne i det och koderna excisterar inte längre, nästa gång blir det så att man försöker dusha på kvällen innan, för är man bara någorlunda nyförfräshad så kan man ju stänka håret med dänkflaskan och föna till de lite nästa dag. Men kom ihåg att man måste ju tvätta håret mycket tidigt på kvällen för annars kan man ju råka ut för ännu värre missöden, så som sovhår om man går och lägger sig med blött hår. det är ändå värsta sorten, helt oforbart dagen efter, får man ju ändå kliva in i duschen igen. Allt detta för att slippa alternera, på förmmiddagen när man ska iväg nån stans med alldeles för dåligt tid tilltagen, mellan den blixthala duschkabinen och spjälsängen som en galen unge försöker välta för att han kommit på att det är kul att leka hela havet stormar med vaggfötterna. Mammadilleman.....


Jag som tidigare var en sån som fick fullständigt spader om det på mina weet-vaxade ben gick att känna minsta lilla hårstrå sticka upp, har även nu blivit botad mot det. Jag konstaterade förmiddags när jag duschade att benhåren, eller ska jag skriva hårbenen???  iallafall, var så långhåriga nu att de nästan gick att fläta. Och det kommer jag på IDAG, en dag efter babysimmet, då man var iklädd en på tok väl illa vald åtsittande baddräckt som inte alls hade långkalsongben som dykardräckter. Jag är dessutom övertygad om att det i mina armhålor mycket snart kommer att knaka i de små äggen som mamma stork var och la i skatbot.
Det är vad jag kallar självdistans!