Balanserade!
Ligger ju nu lite efter med mina inlägg på grund av allt arbatande denna veckan, hinner absolut inget alls. Stackars Wille lämnas av på parkeringsplatser och träffar sin pappa på lika mysiga stället som de ofentliga toaletterna på Gekås! Skönt att det snart är över, så man hinner vara hemma och ta ikapp igen!
Hoppas att ni alla är förberedda på en uppdatering från den sista tiden av vårat kaotiska liv.
Imorses hände det ju som såååååååå många gånger innan, vi ligger gott i sängen och håller på och mornar oss som bäst, när jag hör ett välbekant oroväckande ljud. SOPBILEN!!!!
(Måste nog köra en liten snabbresume´) I Vara kommun, där vi bodde förut, är verkligen sopgubbarna hetsiga. Tunnan måste stå ute vid, nästan på, vägen och vara vänd åt rätt håll och inte för full, annars.... Får man en ilsken lapp hem i brevlådan och västa fall inte en fromm snigel på ögat så SR lite gulligt hotade svenska folket med, utan en stor, stark, stinkande sopkarl ända in i vardagsrummet, tror jag!
Med denna skräck inpräntad försöker jag maniskt komma ihåg att köra ut soptunnan i porthålet och vända den åt rätt håll. men de tömmer ju på tok för sällan, min teflonhjärna kan bara inte lagra kom-ihåg-lappar som gäller var fjortondedag, hopplöst. Därför ränner jag, halv påklädd något skymd att buskarna i trädgården, tidigt onsdagsmorgon varannan vecka mitt soptunnemarathon för att få ut den i tid!
Nu har det ju också visat sig att det inte alls jobbar några sopgubbar from hell i Lidköpings kommun, utan snälla "goa gubbar" som gladeligen skuttar ur sopbilen vid precis varenda soptunna och krokar på den manuellt istället. Hoppas kommunen aldrig får för sig att investera i nya morderna sopbilar.
