Tiden rasar...
BB-väskan är i det stora hela färdigpackad, allt sånt där som jag inte kommer orka komma ihåg när det väl startat är nerpackat, sedan har jag skrivit en lista med vad mer som behövs, eller som ska tas ur tvätten. När nu den får tvättat sig(??)
Har även funderat på en sak till, just nu känns det ju som att det är min stora förlossningsdag som hägrar, men nästa år, då kommer vi ju kalla den dagen för födelsedag för någon helt annan. När man vänder på det så, så får det en annan dimention. Hoppas verkligen att det blir en bra sådan och att det inte behöver konkurera med julafton, för det finns som sagt 364 andra dagar att också få presenter på istället.
På MVC igår gick det bra, inget konstigt alls egentligen. Bebisen hade skjunkigt riktigt långt ner och fixerat sig (Jippie). Sedan så var magmåttet en centimeter mindre (???) än förra veckan, och hon ville absolut att jag skulle komma in nästa onsdag också. Själv hoppas jag att jag inte behöver det, men sån tur har man väl inte!!
Tidigare bebismissar!
För det första: Inte åka in så tidigt... Och hur ska man kunna veta det då?? Hade ju tre värkar på tio minuter när vi kom in till förlossningen sist, men ändå bara öppen två centimeter och 18 timmar kvar till bebismedalj. Får nog bita ihop lite mer nu, så inte förlossnings-korridors-promenaderna blir så evighetslånga... För man vill ju verkligen inte: komma dit och få åka hem igen!!
För det andra: Ta med kläder till Johannes. Sist trodde han verkligen att man bara tog med sig sitt lilla postförskott och lämnade in i luckan på bb och så fick man ut sin bebis. Inte alls behövde han nya frächa kläder för detta. Efter att ha spenderat 20 timmar i samma förlossningssal och inte sovit på minst två dygn, så var det enda han tiggde om en dusch och rena kläder. Fick bli till att åka iväg till Överby och handla sig kalsonger och tröja på Ica. Mindre glamor fanns inte att finna på hela bb-avdelningen!
För det tredje: Undvika att tryck ihop halan så på VART ENDA kort, hur mysigt man än tycker det är att snussa bebis...
Till skillnad från det förra kortet jag la ut här på bloggen, med en aningens sträckt dubbelhaka, så följer det nu här en bildserie tagen under en och samma dag. Med precis hur mycket dubbelhakor som helst....
Väntar barn!!
Jaa, det är nu man verkligen kan säga att man väntar barn, eller snarare väntar på barn. Hela dagarna är som en enda lång utdragen evighet. Försöker bara få tiden att gå, äta och sova!! Inte alls särskillt spännande, men mer än så blir det inte. Hinner ibland slå mig ner och läsa lite bloggar eller liknande.
Funderar på alla jag skulle vilja ta kontakt med och kanske fika eller så, men så känns tiden helt plötsligt så knapp igen så det är lika bra att sova bort den dagen också. Just nu är faktiskt enda gången jag så mycket som funderat på fördelen med en dagisplats till Wilhelm. Hade varit skönt att få lite avkoppling de sista två veckorna, men då hade jag ju fått gå upp och köra iväg honom och passa tiden att hämta han sedan. Inte alls vad jag heller behöver nu!
Får helt enkelt passa på de stunder han sover, och där imellan försöka få i oss mat och kanske komma ut lite på dagen också. Känner mig som en oerhört trött och tråkig mamma för honom just nu, men hoppas att det är övergående. Längtar så tills man får sin egna kropp tillbaka, och kan lämna bebisen hemma med pappa och bara göra något skojjigt jag och Wilhelm.
Läste förresten igår i ett mail från Libero, att det är vanligt att man struntar i det större barnet när det får syskon och känner att det ska klara så mycket mera på egen hand.... Detta ska jag absolut inte hamna i, jag ska göra mitt yttersta för att undvika att det blir så. Wilhelm måste ju verkligen få ta precis lika mycket plats och energi som nu, bara att han får lära sig att det ibland delas av lillasyster eller bror också. Kommer kännas konstigt att ha två att tycka så mycket om som man gör om sina barn. Wilhelm kommer alltid att vara Wilhelm oavsett hur många syskon han får.
Nu blev det djupt, men det är sååå mycket som snurrar runt i huvudet hela tiden, och nästan inget av det är julen. Sover som sagt typ inte alls på nätterna, ligger och vänder mig från sida till sida, flyttar runt kuddar. Slummrar till och vaknar av att jag inte får luft, antingen för att täcket ligger för hårt runt om mig, eller för tätt mot munnen, för att jag råkat lägga mig på rygg och bebisen trycker på stora kroppsådern, eller också så ligger jag för mycket på sidan så lungorna är ihoptryckta eller så är jag kissenödig och måste springa upp. Så där fortsätter nätterna igenom. Klamrar mig fast vid tanken att det nu "bara" är 17 dagar kvar. Men jag antar att jag även denna gång kommer gå över lite så själv tror jag på att det blir tidigast den 26:e. Men den som lever få se!!
Bloggproblem!
Nåväl, livet rullar på ändå. En superseg dag efter den andra. Jag har nu förvandlat till den där tidsinställda bomben som ingen riktigt vågar gå för nära. Det enda folk frågar, pratar och diskuterar runt, om och med mig är när jag tror att bebisen kommer. Och " Håhhhå snacka om att förstöra julhelgen". Jättekul komentar!! Bebisen kommer när den kommer, och förmodligen inte alls när jag skulle tycka att det passade bättre eller så.
Just nu sover jag ingenting på natten, eller kanske ett par, tre timmar så där. Sedan ligger jag och vänder mig, byter ställning och så är det dags att gå upp och kissa mm,mm. Har börjat ögna igenom min bebisbibel som jag inte lämnade för två meter ens under graviditeten med Wilhelm. Fick sopa av ett regält dammlager på den igår för att läsa om slutspurten. Kan verkligen inte säga att jag slitit hårt på den, den här graviditeten.
Fortfarande inte hunnit (orkat) packa BB-väskan. Hoppas på att få detta undanstökat imorn... Dagarna går ju åt till att sova och vila ikapp all den sömn jag missar på natten. Stackars Wilhelm, en sån tråkigt mamma!! Sist hade man ju lliksom tid att lägga sig när man behövde och vila när man kännde för det. Så är inte läget längre.
Imorn är min heliga eftrmiddag, undra vad jag kan hitta på då?? Kanske duka upp godisbuffé och rensa boxen på inspelat. Nja, det blir nog mera springa som en tok runt och städa, damma, torka golv och kanske, kanske hinna stryka något mer ifrån min veckolista!! Måste ju ändå få gjort en del saker trots att det är bebis på väg.
Förresten, i min bebisbiibel stod det att nu är bebisen helt klar, och ligger bara och gottar på hullet och gör mig ännu fetare. Skönt å veta, att man nu är på-rent-vres-gravid!!! Härdar ut någon dag till tror jag!
Men, en sak till bara. Vad hände med mina kläder???? Verkar ha krympt, räcker dåligt runt längre!!
en pofilbil också, ifrån förra veckan!Mammaledig eftermiddag!
Idag är det Torsdag och som vanligt min heliga eftrmiddag. Då Wilhelm och Johannes åker till simmskolan.
Har varit på MVC och blivit ordentligt klubbad i huvudet att det faktiskt är slutet på den här graviditeten nu.
Har fått moderskapsintyg att skicka till försäkringskassan. Skrivit Förlossningsberättelse. Skrivit på papper om överflyttning till BVC. Tagit de sista proverna (äntligen) Och allt det där andra som ingår varje gång. Lite underligt att boka nästa gång, tog en när som helst "så får vi se om vi ses"!!
Magen har börjat sjunka ner, till och med så mycket att hon i kassan vid provtagningen kunde säga att "du kan inte ha långt kvar??" Fick panik på Ica och handlade hem så mycket enorma bindor jag kunde med att knöka ner i min kundkorg, ammningsilägg och bomull!! Tror att jag ska försöka packa bb-väskan idag också!! Om det är någon som har bra tips på vad man absolut INTE kan leva utan så gör gärna ett inlägg!! De som redan har fött får gärna skriva vad de själva saknade.. Kan ju vara kul att få lite andra synvinklar!!
Men som sagt, just nu så är Johannes och Wilhelm hemmifrån, ska försöka hinna bocka av lite från to-do-list, under tiden tänkte jag! Hörs igen!
Bebis på gång????
Idag har det väl varit lite lugnare, men nu på eftermiddagen ökat igen. Börjar nästan fundera på om det inte är läge på att ringa in till förlossningen och höra vad de tror om att jag stoppar i mig två alvedon och går och lägger mig??? Eller är det inte det tipset man alltid får??
Var bjuden på ljusparty idag, som jag sett fram emot såå, eftrsom jag aldrig varit på det. Men jag får allt bli hemma här i min tv-soffa. Kanske skulle låta Johannes sova lite kvällsmat så han orkar vara uppe och titta på fotbollsgalan?? Själv tänkte jag ta ett varv in i skafferiet och provsmaka något gott.. Hmmm, vet inte riktigt vad jag ska börja med bara.. Kanske "mollekolor" De är jag mest nyfiken på eller solroskärnorna i choklad, fast då tar de ju slut innan, programledare hunnit komma in och visa upp sin första av 29-imorgon-hetts-debaterade-för-korta- klänningar!
Mvc-spring, i tid och otid!
Jahaja, så var det tydligen dags i dag igen för mvc. Vilket satans rännande det ska vara nu då.... Glömde ju som vanligt att ta ett morgon urinprov så det fick bli att åka lite tidigare för att hinna med det där ist. Som vanligt var logistiken på vår familjen den sämsta. Efter att jag och Wilhelm varit hos Jenny, damp vi ner hos syrran för lunch, som blev en seglivad historia, och halv fyra skulle jag vara i Lidköping. Pappa skulle hämtas på jobbet klockan två och Johannes skulle sluta tidigare och ta Wilhelm - Hemma!!
Jag hann verkligen inte alls med det jag tänkt. Wilhelm fick vara kvar hos Morfar, jag tog hans bil till stan. Johannes fick efter jobbet komma till Morfar och byta bil till min med barnstolen i. När jag var klar på Mvc var Johannes fortfarande kvar hos pappa så då åkte jag dit också. Allt löst, alla bilar tillbaka hos sina ägare och inget glömt....Rörigt värre!
Min Mvc-tant hade inte så mycket att tillägga idag direkt. Tyckte att det var lite oroande att jag hade så ont i sidan/ryggen, skulle kolla om det höll i sig och i så fall komma in för en odling och se så det inte var något med njurarna. Hjärtljudsmaskinen spelade oss ett par spratt, men vi kom överrens om 140 så där ungefär. Hade gått upp 600 gram på två veckor, med maginfluensa!! Magen växte som den skulle och allt verkade bra, tills....
....Hon sa det! Så får du komma ihåg att på minna mig och att du ska ha journalkopia nästa gång med dig hem och så ska vi skriva brevet till förlossningen och du ska fylla i mvcinfon, och bilstol? Har du funderat på det??..... Då kom det över mig, känndes som jag skulle strypas nästan. Visst fattar och vet jag att vi snart ska ha en bebis till, men det går ju så fort... Har hela tiden tyckt att det ligger så långt fram så det är inget direkt att tänka på, men nu satt hon där helt öppet och tyckte att det började bli hög tid för att vara förberedd för att det snart kan vara dags.
Med tanke på att jag nu är i vecka 35 och det mycket väl kan bli i vecka 38 så är väl hennes förberedelser befogade, men jag hängde nog inte riktigt med här nu!! Och vi som ska BÖRJA med tv-rummet nu, hur ska detta gå?? Får försöka bli klara med det på en vecka, så jag hinner boa för knytte sedan! Bädda, packa, ordna och fixa. Sitta i stora klädhögar och sniffa in all den mysiga doften med en undermedveten förväntan. Mmmmm...
Dagens träningspass!
Sen måste jag ju erkänna att det faktiskt nu, rent kroppsligt, börjar ta emot lite här och var. Framförallt börjar magen hänga i vägen ner emot ljumskarna så det är svårt att krypa ihop som när man ska stretcha tex. Men jag håller mig kvar, nu är det ju dessutom bara två gånger kvar för den här terminen. Skamm den som ger sig!!
Var ju tvungen idag att föreviga vilken hurtig mamma jag är den här gången, blir väl nått att visa barnbarnen en vacker dag!
Allt annat än njutning som ni förstår!
Knytte gör sig påmind!
Var på MVC igår, hela familjen (är ju helt klart ett äventyr), Magmåttet var tydligen för litet, så hon måtte om tre gånger innan hon fick ett som hon var nöjd med. Blodtrycket hade gått upp till helt normal nivå, för att inte vara höggravid. får väl hoppas på lite till så småning om. Tyreodeaprovet visade att jag låg lite lägre än vad jag brukar, kanske kan vara därför också som jag är så trött... Och sist med inte minst hoppade jag upp på vågen på vägen ut. Visade sig att jag visst gått upp 4 kilo sedan förra vägningen... Monster bebis väntas!!
Johannes hävdar att det är två långpannor med kärleksmums som satt sina spår!! Tror han sa så bara för att få ha dem i fred!!
Hjäääääääääälp!
Då finns det ju en hjälp för alla oss segkolor, Liberoklubben! De håller superkoll åt en precis hur långt gången man är och allt det där andra som alla frågar som tror att det har någon betydelse.
Klickade mig in dit idag och fick upp sidan där det stod att jag var i månad 7 i vecka 32. Hade gått 31+2 och att det var 61 dagar kvar till forlossning. 61 DAGAR!!!! Fatta att det börjar sno ihop sig nu, jag får ju panik. Har verkligen inte hunnit med en tiondel av allt det jag ville ha gjort. Och vet verkligen inte i vilken ände jag ska börja. Är så m,ycket, mycket jag skulle ha hunnit med att grejja, måla och massa saker som jag tänkte på när Wilhelm var liten, att: det här ska iallafall nästa barn inte behöva uppleva eller ha det!! VAd fel jag hade.
Vi har fortfarande inget barnrum, två småbarn i vårt sovrum och jag kommer aldrig mera vara utvilad igen troligtvis.
Alla fönster är inte bytta ännu, som skulle gjorts redan innan vi flyttade in. Så det drar ordentligt en snålblåstigdag som denna.
Forfarande inget helt värmesystem, vissa dagar den senaste veckan har det varit panik att tända en brasa när man går upp.
Och överallt finns det helt livsfarliga fällor för små barn... Trappa, kakelugn, vedspis, kattmat m.m.m.m
ÅÅÅÅÅåå, jag är så duktig på att se allt nattsvart!!
Imorn kommer elektrikern och vi ska äntligen få ljus i skafferiet och farstun. Blir även ytterlampor på gaveln. Det var ju ändå något att se fram emot. Jag ska försöka se på morgondagen med nya pigga ögon, så återkommer jag med muntrare inlägg då!
INTE ROLIGT!!
Långt, långt där nere är fötterna, och böjjer jag mig ordentligt framåt så ser jag knäna....
INTE ROLIGT!!
I profil gör den sig fortf. bättre. Noter att Johannes så fint i bakgrunden fick med kortet på magen med Wilhelm i, ca två veckor innan han tittade ut. det är även från den graviditeten alla härliga jä..a bristningar kommer ifrån. Har som tur var inga på magen denna gången heller ännu. Det som syns på bilden är ett gamalt operationsärr.
Jag har gjort det...
Efter kvällsmaten så var jag tvungen att åka iväg och köpa mig en riktig smågodispåse på Ica i Vara. Fattar ni, jag har blivit en sån där gravid-häxa. Som typ väcker sin karl mitt i natten för att han ska åka land och rike runt för att hitta en pucko med utgångsdatum samma dag som beräknad förlossning eller nått. Det här inte alls likt mig, har haft ett jobbigt sockerkall hela veckan här, och idag fick det vara nog, nu unnade jag mig en påse smågodis bara. 
Mmmmmm.... så gott det var!! och den som spar han har, lite till lördagskvällen kvar!!
MVC besök
Bebisen hade förvånandsvärt låga hjärtljud den här gången. Lät nästan som en lillebror, om man nu ska gå efter det.
Blodtrycket fortf lågt, men lite högre än sist. Kanske kan hamna riktigt normalt lagom till förlossning... Mgaen hade växt fyra cenimeter och följde kurvan EXAKT!!
Det är så sant som det är sagt, andra barnet är ett bortglömt barn.
Nu upplyste hon mig om att jag inte fick ta mina medeciner ihop med järntabletterna, men det visste jag ju så klart redan om.....eller??? Självklart minns jag det, nu när hon säger det. Men jag hade inte en tanke på det innan, får bli att bättra sig nu då. Konstigt att man känner sig trött när man åter tabletter som tar ut varandera....
Har ju tidigare nämnt att min kompis som är fotograf är bortrest när knytte kommer till oss, hade så gärna viljat ta fina hängkort den här gången att ha brevid gravidkorten... Kanske kan ordna det på något annat sätt ändå.
Nu visar det sig att vår gulliga BVC tant, gunnilla, också har semester över helgerna. Så det kommer bli någon annan som kommer på hembesöket precis efter att vi kommit hem från bb.
Fattas bara att alla barnmorskor på NÄL går i julskinke-strejk också, så får det väl bli til att föda hemma!!!
Knyttebild!
Traderafynd!
Har ändå hittat lite fint till knytte:
Kanske blir en turkosbebis??? Älskar Lindex uggleserien, hur mycket som helst!
Eller också lite mer neutralt!! Notera att det endast är omlott bodysar med knappar!
Har nog ett helt dussin nu. Så det får vara färdighandlat nu till knytte innan h*n kommer!
Måste bara hitta en overall också, så vi inte behöver packa ner den i femton filtar på hemresan!
Tjejgardering!
Linda lyckades lura på mig en bamse mössa också, får se om den verkligen följer med till bb.... Kan ju behövas något varmare på julafton kanske!!!
Knytte ligger i!
Inte konstigt man inte har lyckats gå upp mer än fyra kilo på sex månader.
Appropå det förresten, är ju ganska lustigt att man för tre månader sedan när man skulle skrivas in på MVC hamnade i BMI-kategorin, överviktig. Sedan när man efter tre månader gått upp fyra kilo, så tittar tanten bakom skrivbordet på en med stora uppoffrande ögon och frågar allvarligt om man verkligen mår bra???? Och antyder att man väger för lite!!!
Kan någon förklara den logiken för mig, snälla!!!
För övrigt så tror nog Wilhelm att det blir en skrikig bebis som tomten kommer med. För varenda gång bebisen kommer på tal så drar han upp min tröja och stoppar in sin napp i naveln. Känns oroväckande!!
Har äntligen unnat mig lite nya snygga mammakläder (bilder kommer senare), och bestämt att den här gången ska jag inte bara ta och sunka ner mig! Får se hur det går med det, återkommer om nån vecka när dreddsen klibbat ihop i nacken och svettstanken är påträngande!
Knytte växer!
Har nu bestämt att jag, efter att en läkare äntligen tagit sig tid att sitta ner och förklara för mig vad det menas med min ämnesomsättningsjukdom och vad mina provresultat ska ligga på och faktiskt visat mig annat än bara att de är normala, nu ska jag själv försöka hålla lite koll på hur de ändrar sig och känna att även om de är normala så kan det skillja mycket från en provtagning till nästa.
Idag lyssnade vi på "knyttes" hjärtslag och konstaterade att jag fortfarande har skylågt blodtryck. Men det var inget som direkt bekymmrade Anna-Karin ändå. Får väl fortsätta med mina husmodersknep för att bli bättre här hemma själv då.
Dagens bebis-cravings är dels den öronlapps fotölj som jag lovade mig själv att jag skulle få när jag väntade Wilhelm, för att sitta och amma i. Behöver jag nämna att den fortfarande inte har dykt upp. Men nu SKA jag bar aha en sån. Kosta vad det kosta vill! (inte tala om för Johannes bara)
Och en sån himla fin stickad mjuk filt som Jenny och David hade fått till Albin. Riktigt avis på den!! Ska nog ta och prata med min lilla stickängel Stina. Kanske vore ett fint höstarbete för henne!!
En sån här vill jag ha!!!!
Ny cupé!
Efter att återigen blivit mailbombad av Linda med tips på blocket-annonser på spjälsängar liknande den vi har, så har det nu denna gång gett ett posetivt utslag. Vilket jag är djupt tacksam över!
HIttade äntligen en exakt likadan spjälsäng som den jag har till Wilhelm. Fast detta var tydligen någon de´lux modell. Som har de "nya" standardmåtten på säng, vilket gör den lite större och så har det tydligen varit en gavel som man kan höja och sänka automatiskt, men det var något som hade gått sönder, och om man nu skulle ha kunnat använda den funktionen så förstår jag inte alls hur man skulle kunna skruva ihop den över huvud taget. Men mig bekommer det inte alls eftersom den dels var billig och även precis en sån jag ville ha. Värt både varenda krona och alla milen ut i tassemarkerna. Skönt att jag kan bocka en grej på min vill-ha-lista!!!
Wilhelm har nu fått byta upp sig till den nya lite större sängen, eftersom han gärna ligger på tvären i sängen. Och sedan orkade inte jag skruva av vaggfötterna nu (som Wilhelm lärt sig missbruka, med sina hela-havet-stormar-lekar, och inte behöver mer) för att sedan skruva på dem igen på den andra sängen till jul. Så, den late gör de bästa uppfinningarna. Enkel lösning!
Ultraljud!
Nåväl, känslan är en aning konstig måste tilläggas. Fram tills dess att man ligger där på britsen så är det bara jag, och ingen annan än jag som kunnat konstatera att jag är gravid. Gravtestet gjorde jag i ensamhet, visseligen visade jag det för johannes, men han kan ju inte bekräfta att det faktiskt är äkta och mitt. Och sedan på inskrivingen är det ju ingen som ifrågasätter om man VERKLIGEN är gravid, utan bar tar det för givet. Så, båda mina gånger när vi hamnat där på ultraljudet och barnmorskan för instrumentet mot magen så har jag hållt andan och tänkt att det kanske inte är någon bebis där inne.
Men, vilken tur, det var EN bebis den här gången också som simmade runt där inne. Johannes hann skrämma upp mig rejält i bilen på vägen in till sjukhuset, med att säga att han trodde helt hundra på att det skulle vara två denna gången. Känns faktiskt riktigt skönt att det även denna gång "bara" blir en eftersom det skilljer så lite på Wilhelm och "knytte".
Bebisen var oerhört välmående och såg ut att ha det bra. Barnmorskan vi hade måste ha varit superduktig på sin sak, för vi fick verkligen se hela våran lilla bebis, jättefina och klara bilder. Vilket man absolut inte kan säga om Wilhelms ultraljudsbilder. Kan kanske också ha betydelse att vi är lite mer med på vad det är hon pratar om också. Förra gången var det ju bara en massa grå gegga på skärmen och hon satt och sa: titta där är hjärtat som pickar så fint..... Båda jag och Johannes tänkte då. jahaja, säger du det är den där gråsvarta gröten är hjärtat, ja, då är det väl så. Men nu kunde vi ju själva se vad som var vad osv... Det är här du ska sluta läsa Johanna!!!!!
För nu tänkte jag berätta vad vi har för funderingar kring vad det kan vara... Barnmorskan sa vid ett tillfälle så här: "Jaha, han (Wilhelm) är bara 13 månader, då får han bli stor tidigt när han får en lillasyster!!!, eller jag menar lillasyskon" Trots detta så tror jag mig själv, både tre och fyra gånger sett en liten snopp på bildskärmen. Och nej! Jag tror inte alls att det var navelsträngen, liksom fel form och fel ställe. Så vi tror här nu stenhårt på en liten lillebror med tomten. Eller ja, förresten kanske skulle nämna också att datumet vi fick efter ultraljudet var 23/12. Jag bara skrek rakt ut till barnmorskan att hon skulle hälsa Lennart (sin chef) att han nog fick fira jul ensam då, för Stina klamrar jag mig fast vid på förlossningen! För inte kan vi ju åka och "hämta" (som Johannes uttrycker det) en bebis utan Stina inte!
