ekomam

Tog så hilma härliga bilder på vår kille i går när han var helt otroligt glad och lycklig.

Titta tio tänder nu!!
Fotfarande lite musbett i fram!
Hmmm... när jag blir stor ska jag bliiiiiiiii.....

Måste säga att de kort där både Wilhelm och pappan förekommer är tämligen sällsynta här. Kan kanske hitta max tio på 15 månader. Inte bra alls. Sedan att majoriteten av vår tid tillsammans fördrivs i div. sunkiga hemma-mys/arbetar kläder är en bidragande faktor till att vi drar oss för kameran. Men så igår när min älsklingar hade varit i stan så lyckades jag till sist fånga dem!!





Och se så fint de matchade varandra då!!! Inte illa för att vara Johannes!

Wilhelm passar på att göra ett litet inflik med en härligt kort från igår. Är en sån himla nöjd och mysig kille!

I helgen fick Wilhelm vara med och baka sin första sockerkaka, eller socker och socker, det var ganska begränsat med just det i hans smet, men momentet var ju det samma. Vad jag är glad nu att mina föräldrar varit riktiga hamstrar, det mesta som vi lekte med när vi var små finns ju kvar.... Såg på Ikea att de hade små sockerkaksformar på barnavdelningen för 99 spänn. För dyrt säger ekotrollet i mig, så jag for hem till pappa på plundringsresa istället, och mycket riktigt fanns ju de somjag hade och bakade småkakor i när det begav sig. Bara att hämta, gratis är gott!

Wilhelm gillade att vara med på smetvispningen, men sedan stod han två meter ifrån ugnen och poängterade var tionde sekund i de 6 minuter det tog att grädda hans lilla kaka att úgnen var: "ajjajajjjajajjjajjjajaj" precis som att inte jag skulle vate det redan, eftersom det är jag som sagt precis så till honom????

Sedan lät Morfar honom husera fritt med den färdiga skapelsen, hann som tur var få den på bild först!


Sötare än sötast, utan socker! Mammas lilla kakform och "gamla tant sickans" tefat


Spexade till det lite och gjorde tigerkaka av den, Wilhelm struntade i vilket!

Visst hade jag klart för mig att det snart skulle komma, den dagen då man gör en riktig tabbe som mamma som man får ångra för lång tid framöver. Trodde bara inte att det skulle komma riktígt så snart....
MIn alldra goaste, lotsas storebror och vän, Robert var på hemmaplan för ett tag sedan och hjälpte till i skörden. Enda sättet då i dessa bråda dagar för att få träffa honom är ju att åka och sätta sig en liten stund i traktorn eller så och hänga med när han jobbar.....

Bestämde att vi skulle träffas på tisdagen, så frågade jag om det var okej att Wilhelm följde med också, för att han har blivit lite småtokig i traktorer... Självklart var svaret. Sagt och gjort, packade in oss och åkte ner till plöjjet för att åka traktor. Wilhelm med stora uppspärrade ögen när traktorn närmade sig. Åkte väl med i 30 minuter eller så där innan jag tyckte att det var dags för Wilhelm att åka hem och sova.

Efter detta har precis ALLT, varit traktor!!! Det är det första han säger när han vaknar, så fort han får syn på ett fönster, var gång man nämner morfar, vid minsta tvivel på vad det kan vara för ljud, så fort vi åker i bilen och var enda gång vi går ut. Som sagt, hela tiden!!  Aningens påfrestande på dwet fromma mammasinnet.

En annan rolig grej som är värd att nämna är att Robert är än så länge, mig veteligen, inte det minsta barnkär. och egna det kan man både ha och mista, typ. Men denna stenhårde kille visade upp en helt annan sida när Wille var i traktorn. Han fick upp mobilen och filmade att han hade finbesök i traktorn och mycket noga med att Wilhelm skulle få köra och tuta runt precis som han ville. Kan det vara så att även solen har sina fläckar????

 Tuffaste traktorföraren i byn!!!

 Nya idolen!! (Kanske kan få bilden inramad och signerad till 2-årsdagen)

 En sån här står högst upp på önskelisan till tomten i alla fall!

Igår fick vi äntligen tummen ur, trortsade alla vädergudar och snörade på oss full skogsmundering och drog iväg. Tror nog aldrig jag hört Wilhelm så himla glad. Han tjöt, sprang runt och jublade över att få vara i skogen. Att han sedan åt en hel del olämpliga saker som löv och pinar är väl sånt vi får räkna med.

   

Tanken var att vi skulle hitta skogens guld i stora sjok, bara att repa med sig och knalla hem, så blev det inte!



Dessa var nästan de enda vi hittade, och fick istället sikta in oss på lingonplockning.

Tog ju inte lång stund förrän Wilhelm hade fattat galoppen och kunde hjälpa till att plocka massa röda bär och lägga i påsen, de gröna stoppade han i munnen. Hoppsan!!

Fick även lite inspiration till vår farstu som för hoppningsvis ska inredas här nu den närmsta veckan, vore så himla fint om man kunde få in lite ljunglila och en massa gröna växter så det känns rofyllt och välkommnande när man kommer hem. Detta kommer ju bli väl vardagsingång som vi använder hela tiden.

I Onsdags när jag var på Caf´t och hjälpte till fick ju Wille en heldag med sin lilla pappa. Och det ska jag säga är skillnad det mot mamma-hemma-dagar det. När jag är hemma försöker jag få gjort så mycket som bara går när Wilhelm passar på att leka i lugn och ro. Får verkligen planera in för att jag ska ha tid att göra saker som jag tror han tycker är roliga. Typ som: Laga mat, äta, sedan ta all disken och efter det (om inte Wille ska sova då) Så kanske vi kan försöka gå ut en stund..... SNacka om att man känner sig som en supedålig mamma då när man kommer hem efter en kämpig dag och får se allt kul som de två lycktas hitta på under dagen.

 Wilhelm får plocka så mycket äpplen han vill... ... Gå till kyrkogården och skrammla med grinden...... Åka cykelkärra,  bort och titta på hästarna.
och väl hemma igen, kika på traktorn!!!

Kortfattat: pappa-hemma-dagar= bara skoj och lek!

Har idag gjort något så mammigt som hundra ärenden på stan på nolltid. Passade då även på att få emmelie med på min hetsiga dag.
Först in på banken och tömma spargrisar, tigga om en ny internetdosa (wille dregglat sönder den andra). Sedan fika på nordpolen. Vidare till järnhandeln och köpa nya gånggärn till dörren som fabriken skickat fel givetvis.
Hoppade in för att stilla mitt barnrums-inrednings-sinne lite på Maritas textilbod. Kunde inte låta bli att köpa ett par olika tyger till Willes rum. Som tröst så klart!!

 


Fina tyger ihop, eller hur??

Sedan bar det av till skoaffären för att göra ett försök att byta tillbaka Willes skor som gick sönder vid andra andvändandet. HOn iaffären var hur trevlig som helst och tog glatt tillbaka de trasiga och gav mig ett par nya i en större storlek, passade faktiskt mycket bättre, tror hans fötter växt sedan vi köpte dem. Så kunde inte jag låta bli utan köpte även ett nytt par skor till honom....


Är inte dessa hur tuffa som helst, så säg??

Ja, som sagt. I lördgas var det premiär natt för Flisan att sova borta (förutom farmor och mormor). Hämtade henne efter bröllopet i Källby, utan minsta protest, tror faktiskt att det var jobbigast för mamma.... Sedan när vi kom hem hit inventerade hon alla Willes leksaker, Linda hade lite spydigt sagt att jag fick vara glad om hon hade somnat till tio eller så på kvällen. Men vid åtta så bäddade vi sängen, gjorde välling och bytte till pyamas. Sedan gick hon och la sig i resesängen som om hon aldrig hade gjort annat än att sova här. Inte ett knyst hon sa, och ingen av oss hörde henne på natten heller.

Wilhelm tänkte dock inte ge Flisan chans att vila ut på morgonen inte, utan drog igång redan 6:30 söndagsmorgonen till ära, Jippi! Det var bara att stiga upp, allihop. Johannes försvann ju ner givetvis. Så jag fick ställa de små liven på rad vid skötbordet och byta en blöja först sedan nästa, klä på Wille och sedan Flisan. Det svåra kom ju när jag skulle gå ner med ett barn på var arm och trappgrinden var stängd, blev att skrika på Johannes.

Sedan följde dagen i en enda deja vu, allt man gjorde en gång fick man göra en gång till. Två barn att mata, torka, klä på ytterkläder, mata igen... osv. Måste säga att det känndes som att det skulle funka riktigt bra, som ett rullande band, man gör samma saker hela dagen.
Det är så kul att se dem nu ihop också, eftersom det skiljer ett halv år på dem, och fram till alldeles nyligen så har det märkts så tydligt. Felicia började ju typ gå när Wilhelm vände första gången ifrån mage till rygg. Och nu så är det nästan ingen skillnad alls...

Så men andra ord: Flisan Was Here, men efterlämnade inte alls med den förödelse som hennes mamma planerat för.
Det här gör vi gärna om. I fall vi blir betrodda fler gånger från Essgärdet!!


Flisan kör Wille på flakcykeln i ösregnet.

    

Stampa takten alla bagarbarn, bullfest, bullfest hela dan........ Äntligen så fick jag tummen ur och bakat mina bullar igår. Har väl köpt hem jäst fyra gånger tror jag men aldrig kommit längre än så. Men igår morses så gick bilen, fullastad hem till pappa för en heldags okuppering av köket, hushållsassistenten och ugnen. Jag tror inte det finns någon annan maskin som är så himla bra vid bullbakning som den, och sedan så har jag ju nu bakat där ett antal gånger, med lysande framgång. Vågar då inte riktigt ändra på ett vinnande koncept och prova min egna nya varmluftsugn. Vet fortfarande inte riktigt hur den fungerar.

Bullbaket gick som vanligt bra iallafall, när vi kom dit var det lagom för Wilhelm att sova förmiddag, så jag hann ganska långt innan han vaknade. Blev väl totalt 170 bullar tror jag att fylla frysen med, så nu har jag äntligen något att bjuda på när det dyker in vänner på en fika.

Pappa tyckte ju så klart att Wilhelm också skulle få var med och baka, var lite svårt för honom bara att förstå att man fick äta en sorts bulle och inte den andra...


Wille bakar bullar, och har nog smakat lite på degen också!

Denna veckan har blivit allt annat än lugn, Wille har fått flacka omkring, jag har nästan inte varit hemma alls och det har inte funnits tid för varken hem eller lek! Så i eftermiddags när vi äntligen kommit hem så tog jag och Wilhelm och bara strejkade ute i solen. Tappade upp Wilhelms badbalja med ljummet vatten och släpade med ut, sedan var han sysselsatt medans jag kunde ränsa mellan stenarna vid trappan och klippa ner alla buskar som tagit sig upp där.


Se vad lycklig man kan bli av en balja med vatten.


Vart är det nu man fyller på, när vattnet tar slut i vattenkannan???

Bör kanske också tillägga att när pappa kom hem fick både han och Wilhelm ta en grundlig dusch, men vad roligt wille hade ute i bara badbyxor.

För att hålla sig till den gamla vanan så fick vi ju även denna gång fota om Wille eftersom han var på det mest baggiga humör man kan tänka sig i Måndags när vi hade bokat tid. Nåväl, bokade min tid till tio istället för nio som förra gången så jag slapp väcka wille och stressa i honom frukost. Men gissa vad han drar till med då?? Jo gå upp klockan 6:20 istället, vilket inte har inträffat på typ sex månader. Så då var min plan om ett utsövt, mätt och glatt barn hos fotografen också idag körd. Bara att gå upp och äta frukost och de vanliga morgonbestyren.... Då Wilhelm blir den lille sneé killen bara han kan vara. Kollade på klockan och bestämnde att vi fick sätta oss i bilen redan klockan nio och se om han inte kunde somna.... Mycket riktigt gjorde han det, men vad skulle nu jag göra i över en halvtimma utan att kliva ur bilen??? Körde en omväg runt Råda om hamnade till slut på Råda vy, där jag läste gårdagens tidning som jag tydligen missat och skickade sms. Startade sedan bilen och rullade ner till stan, perfekt i tid med en nyvaken och stålande glad liten kille. Klick, klick, klick så var det klart bara, hur lätt som helst gick det ju idag att få honom att vara med på korten. Och vilka fina kort det blev sedan då, har nu valt ut sex styckan som jag hoppas få hem innom ett par veckor.

En annan tråkig nyhet som slog mig idag,var att jag som planerat sedan Wilhelm var på dan typ för stor för att vi skulle kunna ta ett visst kort på honom, tänkt ta det med nästa bebis. Och gissa på typiskt då eller. Då har Anna-Karin bokat en semester från den 20/12 till den 20/1, betyder alltså att jag måste gå över väldigt länge eller se till att bebisen kommer mycket för tidigt, men då är vi ju kanske inte ens utskrivna tills dess att hon hinner åka. KOrten måste nämligen tas den första eller andra veckan, innan bebisarna får för mycket styrsel i kroppen.

Första gången när man skaffar barn då är det ju lite på prov, man kommer på allt eftersom att man skulle haft det, eller använt det istället för det osv.... Men nu, så sitter man ju med facit i hand och kan läsa av ved det var man missade och vad det finns som helt klart skulle ha gjort livet en gnutta enklare. Just nu har jag fastnat på Tradera igen, vet inte hur men det hände nog på två minuter när jag satt och kikade runt lite.... Så nu är jkag i desperat behova fetre en hel rad med saker och omedelbart gärna också. Undrar när detta hände, för så var det inte i morses när jag vaknade.

1) En exakt likadan spjälsäng som Wilhelm har, eftersom det måste se fint ut i deras rum. och Wilhelm är nog faktiskt inte redo att lämna över sin redan till jul.

Till saken hör ju att: Johannes pappa köpte den av en jobbarkompis. Så vi har absolut ingen aning om vart den kommer ifrån eller vad det är för märke och modell. Vilket försvårar det hela ganska rejält. Så snälla ni hjälp!!

2) En ny bärsele, behöver ju inte vara ny, men ny för oss iallafall. och då ska det vara en babybjörn active. Eftersom denna har mycket bättre stöd för ryggen och inte belastar axlarna så mycket. Den som vi har sedan tidigare har jag knappt kunnat använda utan att få värk. Kruxet med detta är bara att en ny sådan springer loss på 1200 kronor. vilket jag inte heller tänker betala.



3) Jag skriver detta med stora bokstäver så ingen missar det: SOVPÅSE! Det du, det är guds skänk till alla småbarnsföräldrar ute i stugorna. Ett jättelångt nattlinne med snörning längst ner, bara att dra åt. Inga jävla knappar att knäppa eller dragkedjor som skaver upp den lilles supersköra hud eller nyper i halsen. Jag BARA måste köpa 500 stycken, minst.

Wilhelm har under den senaste veckan lyckats:
.....Ramla ner för trappan en gång. När vi dagen därpå, använde vårt gamla beprövade trappskydd, sovrumsdörren liggandes i vägen. Så slog han upp ett enormt sår i pannan på dörrkanten.
Johannes har idag varit och köpt en barngrind som är näst intill så okompatibel med vårt trappräcke som bara går. (Han sitter och skruvar upp den just nu, hoppas få bild innan inlägget är klart)


Nu ska han väl ändå inte kunna ta sig ner för trappan ändå.

....Haft 39 graders feber, och jag skyller alltihop på Isak som blev febrig på midsommarafton. (Kan ju omöjligt vara mitt fel, som släpat runt på nån jäkla bacill i en hel månad)..
Försökte ta tempen EN gång med den vanliga rumptempen, och detta var en såpass tragisk upplevelse för båda föräldrarna och barnet, att mamman genast nästa dag åkte och införskaffade en örontermometer. Oj, vad mycket lättare det går nu för tiden, nu tar vi tempen hela tiden bara för det piper så roligt.

....Växa ur alla sina skor på skohyllan som han kunde ha förra torsdagen. Så, nu har vi (läs jag) letat runt i precis varenda skoaffär i Vara, Nossebro och Lidköping för att hitta ett par nya snygga. Efter att dragit runt ett par varv i den första och andra insåg jag att jag fick sänka guarden till att det skulle vara ett par skor som passade på foten. För strl 19 fanns det ju typ två, tre par i var affär av. och 75 % av dem var superrosa med blommor på. Grattis alla tjejmammor, faan vad enkelt det ska vara hela tiden.... Jag ska också skaffa mig en tjej nästa gång.


Till slut blev det ett par låga gummistövlar från Hectors skor i Nossebro för 149:-


Och ett par lätta sandaler som sitter perfekt på, utan att man behöver dra åt banden tills man blir gul och blå.
Från Oj´s skor i Vara för 249:-

....åka på jordgubbensdag i Vara. Mamma proppsade på att åka dit enbart för att köpa en sån där ballong som flyger upp av sig själv. Och vad Wilhelm har tyckt att den var rolig, han har släpat runt den här hur länge som helst.

 Ballongen in i tältet...              ..Gosa med ballongen..                   ..Mamma, titta min ballong.. ....Hjälp, pappa jag flyger iväg!

        
.... Ha hundbesök iform av en lite för stor labbe. Men Wilhelm var lyrisk. Bvoff bvoff, bvoff, bvoff Är allt vi hört sedan i går eftermiddag när Morfar kom hit med en skojjig överraskning


Morfar fick visa först att vovven inte var farlig att klappa på.


Sedan läste Wilhelm och morfar tidningen.

... och lärt sig vart det är man plockar bär som man kan smaska i sig. Dock var blöjjan i morses full utan halvmogna vinbär som tydligen svalts hela....

Eftersom jag jobbar och sliter just nu lite väl mycket så får jag väl erkänna att det inte blir så mycket uppdateringar varken här på bloggen eller i vår kamera... men tittade då igenom bilderna från förra året och hittade det här.
Kommer du ihåg Terese, när de var så här små, idag för exakt ett år sedan var vi och hälsade på er lilla Belle för första gången, tänk vad mycket som har hänt sedan dess.


Två riktiga små slöhögar, det är annat vilken fart det är hela tiden nu det.

Fick nyss ett sms av Sarah min granne som meddelade att deras bebis äntligen hade kommit nu. En liten Albin, allt hade gått jättebra och superfort. Ett stort grattis till dem. Får vi ju åka och snussa bebis snart.

Och förresten, för er som inte redan har lyckats höra så får jag väl berätta nu att Wilhelm på julafton ska bli storebror. Hoppas verkligen på att ultraljudet den 15:de säger något annat, för min del gärna ett annat år också!


22/4 Visade det sig att vårt andra lilla knytte var på väg.

Igår firade vi med att mest bara ta det lugnt. Hela familjen är inne i ett sånt konstigt stimm just nu. Känns precis som förra året när vi kom hem från BB med Wilhelm och det enda man orkade göra på dagarna var att amma, sova och fika! Inte för att det har blivit varken ammat eller fikat men det är ungefär som att trampa gröt, dan går för långsamt och ingen orkar t atag i någonting.
Vi var bjudna ut till Pappas Görel på middag vid tvåtiden. Givetvis gjorde Wilhelm sin livs vurpa och slog i huvudet jätteilla just som vi skulle åka. Hann nästan ut till Kållandsö till halv tre istället, inga sura miner för det!
Åt jättegod mat och käkade massa jordgubbar (har fortfarande tre liter kvar att smälla i mig ikväll)
Tog sedan en liten sväng uut till Läckö också för att eventuellt fått åtgärdat familjens brist på midsommarstångsdans, men det blåste full storm så vi tog en promenad istället och åkte hem igen.


Wilhelm gör en trad. pose utanför Läckö

Idag blev jag varse att det inte bara för gott med sig att låta ens bebis födas upp nästan enbart under hela sin första levnads månad på jordgubbsmjölk. Han har ju blivit precis lika tokig som jag de röda bären, får inte ha några alls i fred. Idag när jag kom hem från Lidköping med en bärkasse (gud vad bra det namnet på papperspåse passade just nu) med jordgubbar, så fullständigt han dök rakt ner i den så fort han fick syn på mig. Sedan satte han i sig nästan en halvliter själv med mig och cilla.


Jordgubbsmontret jr.

Idag är väl ändå dagen med stort D. Vår lille prins kom till världen för exakt ett år sedan. Att tiden bara går så fort är helt ofattbart. Och vad mycket som har hänt på detta året.... Vi har verkligen utvecklats alihop, inte alls i det tempot som Wilhelm men vi har växt ihop och blivit en riktig familj. Om jag funderar hur jag trodde det skulle vara när Wille blev ett. förra året så har vi inte als nått de målen på långa vägar, men varför jäckta, vi har ju hela livet på oss.

Dagen böjade vi med att kika ut igenom fönstret och konstatera perfekt gungväder. eftersom det var det han fick av oss i födelsedagspresent. Gick ut pch hissade flaggan och hämtade tidningen. Lagade gröt till Wilhelm samtidigt som jag läste Willes grattisannonser. Och blev fullständigt skogstokig. Tidningsfolk är ju ett gäng som borde hängas i gryningen utanför ica så man kan spotta på dem alltså. Hade skrivit vår goe lillkille när jag skickade in till tidningen och nä de publicerar detta skriver de, vår goe lillebror. HUr man kan få kille till bror är för mig helt obegripligt, när det dessutom INTE står några syskon namn. Som sagt tror inte man behöver ha nån högre kompetens för att få jobb på nlt faktiskt. Och det gjorde jag mycket klart också för henne jag ringde och skällde ut på tidningen också, när jag även passade på att hota med att säga upp min prenumeration....

För övrigt har vi haft en mycket lugn och mysig dag, med lite bus och skoj. Avverkade ju kalaset redan igår, men det får jag slänga in mera om imorn, behöver verkligen krypa till kojs nu.
Kram Kram till vår lille prins bus! HURRA,HURRA,HURRA,HURRA!!!!

Nu är det ju verkligen sommar på riktigt, allt är grönt, gräsmattan har till och med börjat brinna upp och sticks vansinnigt under barfota fötter, flugorna är en art som verkat klara av övervintringen även i år och man blir sugen på en och annan glass. På övervåningen är så varmt så man inte kan sova på nätterna längre utan öppet fönster och då är man så neurotisk över att vem som helst kan svinga sig upp i stupröret och bara kliva rätt in att man inte kan sova för det häller.
Här hemma är så fasligt mycket att göra och jag orkar bara med hälften så jag flyr till pappa istället och tar hel ledigt. Igår var jag och Wilhelm inte hemma förrän klockslaget precis innan att Wille är så trött att han inte ens orkar äta upp kvällsgröten och sedan stupa i säng. Satt och myste med Cilla på baksidan i skuggan hela eftermiddagen. Johannes jobbade ju från fyra till sena kvällen igår, och hann inte ens träffa Wilhelm på hela dagen!


Wille i sin nya solhatt med moster.


Mmmm... mamma har en stor och gosig rumpa.....


...tror ni det här är proppen man drar ur, så den blir liten igen???


Sedan var vi och kikade på de här gynnarna, som till Wilhelms besvikelse inte sa: Bvuuu en enda gång.
Ruttna kossor tycker han!