Mycket att ta igen!
Började morgonen med att konstatera att det var riktigt jä..la svinkallt i huset när jag gick upp. Trodde först att det berodde på den kraftiga blåsten under natten. Kollade till tvättmaskinen från gårkvällen, pisseblöt. Satte på en extra uttömmning och trodde det skulle hjälpa. Också i torktummlaren låg blöt tvätt och den vägrade hoppa igång igen. Konstaterade att den säkert nu hade gjort sitt och bara var att hiva ut. Lagade frukost. Kollade till tvätten i maskinen igen som även efter tidigare åtgärd var så den droppade, startade en centrifug, som gick typ fyra varv i minuten. Ringde Johannes och sa att alla hushållsapparater gått i storstrejk. Vilket han då också kunde hålla med om, eftersom han kommit ner i morses och upptäckt att luftvärmepumpen inte heller gick.
Då först, slog det honom att det måste ha gått en huvudsäkring ute i proppskåpet. Vilken smartis man lever ihop med va?? Efter tre riktigt tydliga signaler så kommer han på att elektriska prylar inte alls har ett eget tänkande utan helt enkelt bara går på ström!!!
Efter detta fick jag lämna Wilhelm ensam inne och försöka hitta den trasiga proppen, Var inte roligt för det arma modershjärtat, men det gick bra!! Hittade proppen och alla maskiner var lagade på ett kick. Nu har vi lärt oss att man inte ska starta ugn, tvättmaskin, diskmaskin och torktummlare samtidigt som det slår till och blir superkallt ute, så värmepumpen får gå på helvarv... Det får bli dagens läxa!
När kaoset lagt sig var det dags att ta tag i allt det andra,som att elda så vi kom upp i värme i stugan igen. Då visade det sig att den som eldade senast (Johannes) tagit slut på all veden inne och inte fyllt på, dessutom var alla småstickor slut också, så det behövdes huggas. Jaha, tänkte jag, vi får väl packa oss ut och hämta ved. Men vart är Wilhelms ytterkläder??? Tydligen ingenstans inomhus iallafall. Ringde Johannes som hämtat honom hos Morfar igår, och frågade om inget var med hem?? Det var det, men låg i vagnen, som låg kvar i bilen, som det varit minusgrader i under natten. Vilket jag antog att det varit i kläderna också. Man kan ju faktiskt inte dra på lille Wille en nerkyld overall och sedan gå ut i typ två plus eller vad det nu kunde vara ute i dag. Fick bli att ta på finoverallen, som råkar vara i en mycket opassande färg att snubbla runt i ute i vårt leriga uthus. Så, på köpet fick man ytterligare en maskin tvätt. Hugga ved utan vedkubb och med en helvild ettåring är inget jag rekomenderar er att pröva hemma... Var ett helt äventyr att bara få ihop så mycket stickor att det räckte till att tända denna gången med. Väl inne igen fick vi fyr i brasorna och värmen kom strax efter.
Dags att byta i tvättmaskin och torktummlare igen. Bytte i sängarna. Passade då även på att möblera om i sovrummet som vi pratat om ett tag. Hade väl egentligen inte behövts innan knytte kikar ut, men det känns skönt att Wilhelm får vänja sig lite först vid att sova på ny plats. Så det inte är den nya bebisen som har flyttat på honom. Hängde upp lampa ovanför och så fick han en liten hylla, plockade fram lite av det som jag lagt undan för att ha i hans egna rum sen. Imorn ska jag fortsätta att inreda lite så jag kan lägga ut någon bild.
Medans Wilhelm vilade middag hann jag rensa igenom båda frysarna, sätta upp lampor i skafferi och farstu, byta i tvätten minst två gånger och laga mat till oss. Sedan kom faktiskt äntligen Johannes hem så jag fick lite avlösning. Då bar det iväg till kyrkogården och tända gravlycktorna. Nu ska jag kika på dobidoo och sy en lampskärm till farstun. Ingen ro och ingen vila. Har dessutom planerat in att få gjort så mycket saker i helgen, nästan som om den vore 365 dagar lång. Får se om det blir någon mer tid över för bloggandet...
Sjuk - IGEN!
Hela badrummet var läge för sanering på, och mig med. In i duschen, stackars Wille stod i sin säng och ropade. Ringde pappa och grät, sa att han fick komma och ta hand om Wilhelm. Han lovade att komma med det samma. Kräktes flera gånger till och var helt skakis. Började med gröt till Wille innan pappa kom och satt och matade honom, när det var dags att spinga igen. Pappa tog med sig Wilhelm hem till Cilla, snälla, snälla familj man har som kan ställa upp. Grät när han åkte iväg med min lille gosige kille, som inte förstod varför mamma inte orkade ta hand om honom.
Sedan har jag legat på soffan och kikat igenom allt inspelat på boxern mellan mina kräkningar och darrat som ett asplöv. Nu först vid 4 vågade jag ens titta åt något att dricka och äta, Har faktiskt fått behålla det, så vi får hoppas på det bästa. Känns ju bra att ha rättat till siffrorna på vågen från igår..... Just som jag trodde att vi hade blivit befriade från den här sjuk-karusellen.
Och idag skulle vi ju skriva på pappren till huslånet, eftrsom det är förfall på det redan imorn. Och så var det spardagar för barnen, Wilhelm skulle få tömma sin sparbil. Johannes fick hämta honom hos pappa efter jobbet och åka till banken själv! Hoppas han tar lite kort på Wilhelm när han "sparar". Hade så gärna velat vara med och se hans miner. Vet ju hur roligt man själv tyckte att det var på dessa tillställningar när man var liten.
Ont om tid, stressigt liv!
Gårdagen var dagen "from hell" helt klart. Bilen skulle lämnas på glasmästeriet kl 8 i Lidköping, Strömavbrott hade utlysts i hela byggden mellan kl 9 och 1, då vi inte kunde vara hemma. Johannes hade en av de värsta dagar på jobbet och skulle dessutom hinna med att köra någonting till Alingsås under dagen för jobbet också. Och bilen skulle hämtas innan kl 4 och jag skulle vara på Mvc kl 4. Plus att jag hade bestämt med Petra att vi skulle hinna träffas också. Hestigt värre.
Pappa kom hit vid halv sju för att köra oss hem till honom efter att vi lämnat bilen. Men så visade det sig att han var tvungen att åka på jobb till Göteborg och den han skulle åka med hade inget emot att plocka upp honom i Lidköping, så det slapp vi helt att bry oss om. Sedan var det bara att ta oss hemmifrån till Cilla, eftrsom pappa lämnat bilen här så kunde vi ju ta hans. Väl hemma hos pappa kännde jag mig lite skylldig att hjälpa honom med något så jag rensade och skurade kylskåpet m.m. Efter det helt slut, lunch till Wilhelm och fick ringt Petra som så himla snällt hade tid att komma hem till pappa istället för att vi skulle ut och gå, fikade länge och pratade. Så kom Johannes, jäkta iväg till Lidköping, fick bilen kvart i fyra och så iväg till MVC. Sedan hem igen, nästan bara att stoppa en supertrött Wille i säng med en gång, gjorde världens godaste älgbiffar som vi egentligen skulle ha ätit idag. Men vi provsmakade varsin i fralla redan igår kväll till "bonde söker fru". Mmmmm...
Så var det tack och hej för både mig och Johannes som gått upp och börjat jobba kl 4 i går morses. Förstå vad man kan koka ihp allt på en och samma dag eller!!
Återhämtning!
Knytte gör sig påmind!
Var på MVC igår, hela familjen (är ju helt klart ett äventyr), Magmåttet var tydligen för litet, så hon måtte om tre gånger innan hon fick ett som hon var nöjd med. Blodtrycket hade gått upp till helt normal nivå, för att inte vara höggravid. får väl hoppas på lite till så småning om. Tyreodeaprovet visade att jag låg lite lägre än vad jag brukar, kanske kan vara därför också som jag är så trött... Och sist med inte minst hoppade jag upp på vågen på vägen ut. Visade sig att jag visst gått upp 4 kilo sedan förra vägningen... Monster bebis väntas!!
Johannes hävdar att det är två långpannor med kärleksmums som satt sina spår!! Tror han sa så bara för att få ha dem i fred!!
All heder åt Ekströms!
Så, all heder åt Ekströms som ändå tillhandahåller nyponsoppa i paket, helt utan krångel. Men vem vet, till nästa nypon säsong så kanske vi har glömt att detta och ger oss på det igen!
Husvärdering!
Jaa, tre år har gått snart sedan vi var så dumdristiga och köpte vårat kråkslott. Och vad tiden har gått fort eller, hade verkligen inte trott att det skulle ta riktigt så här lång tid att få det som vi ville... O inte är vi i närheten av klara heller.
Nåväl, den siste denna månad går byggnadskreditivet ut så vi måste antingen förlänga det eller lägga om det till ett riktigt lån.
Jag är ju fortfarande den ende idioten på jorden som absolut inte vill ha lån och dessutom tror att det går att betala av ett huslån på en livstid... Så därför läggs nu det om till ett riktigt lån så att vi kan börja betala av. trots att vi har långt kvar så måste ju banktanten komma ut och titta på huset så vi inte har gått på plattan i stockholm och köpt knark för alla pengar....
Hon kom hit i måndags förmiddag efetr många om och men. Kollade runt en sväng, fikade kaka och skulle höra av sig om en värdering senare. Till historien hör också att vi ändrat fastighetstaxeringen förra veckan, och då fått ett värde på huset till 575 000. När hon sedan nån dag efter ringer och ska meddela värdering, säger hon att ett annat hus som ligger i närheten går väldigt trögt att sälja och därför värderar hon vårat bara till 500 000. Fattar ni, det är ju typ ingenting, inte vad vi har i lån ens på skiten...
Carolina, snäll som man är, bet i hop och sa att jajjaja, vi kommer väl imorn (torsdag) och skriver på pappren, det blir nog bra om du lägger upp lånet så!! Sedan var jag rasande, ringde pappa och Linda (mina stöttepelare som får höra mycket skit) Och började fundera lite på hur det hänger ihop med taxeringsvärdet. SÅ, jag ringde tillbaka till henne och ifrågasatte hennes beslut. Snakca om att hon blev paff, och snabbt som attan värderade upp det till 600 000 på tre minuter. Nu är det iallafall värt det vi har lån på, och sedan får de komma ut snart igen när vi hunnit lite mera!
Allt det här, med värdenhit och räntor dit, bundna lån och inflation gör mig helt yr i bollen. Jag är avis på Sarah som har en så smart kille att fråga om allt sånt här. Det behövs en riktig fighter Mattias på denna sidan om kyrkan också. Ska nog skicka han som min pittbull vid nästa bankmöte!
Måndagsbestyr!
Hade på schemat att jag skulle hinna dammsuga av en gång till och baka något att bjuda på till kaffet.
Slängde ihop en något hemmablandad kärleksmumskaka ihop med Wilhelm. Ååååå vad roligt han tycker det är att få vara med när man grejjar. HAn stod på sin stol brevid och vispade och öste med decelitermått m.m. Men när jag startade elvispen, då sprang han ut i hallen och ställde sig och tryckte. Fick locka fram honom med ett litet provsmak på smeten. Och det skulle jag aldrig ha gjort, han var helt tokig sedan, hoppade upp och ner på sin stol och for runt i alla bytterna.
Så fick han slicka lite på slickepotten när vi var klara, det är allt lycka det. Och jag är så lycklig också, det är precis det här som gör livet värt att härda ut. Få honom att uppskatta de där pyttesmå sakerna som vi gör tillsammans. Mmmmm... Min lille Wille kille!


Kalashelg!!
Jättetrevligt hade vi, Frida och Magnus kom hit lite innan vi skulle åka, så inväntade vi tidpunkten för när "fint folk kommer". Missade nog den tyvärr kanske med en fem minutare, men vi tar oss till nästa gång. Och förresten som småbarnsförälder så tycker jag man per automatik har en kvart dicpans vad det gäller tider att passa.
Hur som helst, kalaset var toppen, supergod mat och trevligt sällskap.
Dessvärre, när man ger sig ut bland onycktra människor i det tillstånd som jag befinner mig i så är man ju inte där i egen hög person, utan mer som en attraktion. ALLA som har det minst lilla innanför västen, går i cirklar runt en och kommer innom snar framtid fram och frågar om de får känna på magen. Och vad ska man då svara???? Nääää, ditt äckel det är klart att du inte får. Situationen blir, om möjligt, ännu pinsammare då. Så det är bara att stå kvar snällt och vänligt, lotsas som det inte bekommer en det minsta att precis vem som helst håller på och tar i en!!
Kvällen eviga mening var. "Nästa låt är punk!" eller "NU bara det måste komma en punklåt" 339: de gången som dessa rader kommer ur JOhannes mun, vet man inte riktigt om man vill vika sig av skratt, eller klå upp honom efter noter. Men snacka om att det blev jubel när trubaduren äntligen drog av 800 grader!

Bildbevis!!!
Var faktiskt uppe riktigt många gånger och gungade med i tonerna till trubaduren. Just då kännde jag inte alls av att jag var gravid. Som tex. kvällen innan när jag tyckte det verkade som att bebisen försökte ta sig ut ur magen via revbenen.
Johannes var bara tvungen att invänta nattamaten (korv) innan vi kunde ge oss i väg. Men den måste ha varit dålig, för när vi släppt av Magnus och Frida så ville han absolut stanna och lägga den vid en busshållsplats..... :) Stackars lilla hjärtat som bara inte tål att åka annat fordon än trampcykel med alkohol i kroppen.
Söndagen var jag mer bakis än någonsin. Vilket jag räknar som en bedrift utan att ha druckit en enda droppe på typ två år! Lät dagen gå i sitt lugna mak, johannes föräldrar var här och sedan var det dags för gympa på kvällen.
Ska säga att en del skaer är riktigt motiga, men det känns ändå så himla skönt att verkligen ta sig dit och hänga med på passet någorlunda!
Cowboyfest!
Cowboyfest igår i byggdegården alltså. Trevligt!! Tycker det är så roligt att de försöker hålla lite liv i Häggesled och se till att det ordnas något sådant här nån gång om året. Temat följdes väl lite sådär. Det enda var i stortsett att en del var urklädda, hade nog hoppats på att de spelat iväg lite mera. Hamburgebuffén var jättegod men på tok för liten. Hoppas verkligen att traktens matvrak (....) fick i sig så han blev mätt ändå!! :)
Lotteriet genererade i ett paraply till skattegården, kan ju vara bra att ha. Jag och Sarah rensade after egiht fatet vid 10 och sedan gick vi hem och sov gott efter tre koppar kaffe. Kvällens roligaste skämt kom upp när jag och Sarah satt och grunnade på vad Olle´s fru hette. Typ så här: -Är det Olles fru?? -Nej, det är ju hon som sitter där, du vet. -Jahaja! -Men vad heter hon nu då?? -Hmmmm.... ûlla kanske?? (med tyskt uttal på U så det låter som O) När vi hade skrattat åt detta så tårarna rann, förstod vi att det var hög tid att åka hem till kudden!


Knapert utklädda men det gilldes ändå. Har man nu mofång som en häffeklump så tycker jag ett försök till utklädning är gott nog!
Förra veckans shopping!!

Pryder nu sin plats, vill inte att man ska ha den precis i blickfånget utan lite diskret. Tror att det är bra ur feng sui vinkel också. Så man inte känner sig stressad och jagad när man sitter och äter.
Hjäääääääääälp!
Då finns det ju en hjälp för alla oss segkolor, Liberoklubben! De håller superkoll åt en precis hur långt gången man är och allt det där andra som alla frågar som tror att det har någon betydelse.
Klickade mig in dit idag och fick upp sidan där det stod att jag var i månad 7 i vecka 32. Hade gått 31+2 och att det var 61 dagar kvar till forlossning. 61 DAGAR!!!! Fatta att det börjar sno ihop sig nu, jag får ju panik. Har verkligen inte hunnit med en tiondel av allt det jag ville ha gjort. Och vet verkligen inte i vilken ände jag ska börja. Är så m,ycket, mycket jag skulle ha hunnit med att grejja, måla och massa saker som jag tänkte på när Wilhelm var liten, att: det här ska iallafall nästa barn inte behöva uppleva eller ha det!! VAd fel jag hade.
Vi har fortfarande inget barnrum, två småbarn i vårt sovrum och jag kommer aldrig mera vara utvilad igen troligtvis.
Alla fönster är inte bytta ännu, som skulle gjorts redan innan vi flyttade in. Så det drar ordentligt en snålblåstigdag som denna.
Forfarande inget helt värmesystem, vissa dagar den senaste veckan har det varit panik att tända en brasa när man går upp.
Och överallt finns det helt livsfarliga fällor för små barn... Trappa, kakelugn, vedspis, kattmat m.m.m.m
ÅÅÅÅÅåå, jag är så duktig på att se allt nattsvart!!
Imorn kommer elektrikern och vi ska äntligen få ljus i skafferiet och farstun. Blir även ytterlampor på gaveln. Det var ju ändå något att se fram emot. Jag ska försöka se på morgondagen med nya pigga ögon, så återkommer jag med muntrare inlägg då!
Första hjälpen!!
Vi blev ett riktigt härligt gäng, ingen kände alla, men alla någon från början, och sedan var vi du med allihop. Fick spela lite rollspel på slutet och över förband på varandra m.m.
Kan nog vara riktigt nyttigt att gå igenom nått sånt här nån gång i bland, var ju en massa nya saker som man inte hade hört talas om och grejer som var ändrade sedan man själv lärde sig i skolan. Huvudsaken med hela kursen är att man skulle lära sig att göra något i vart fall. Och det budskapet gick nog in ändå. HJärt och lungräddningen var jobbigast, vi fick jobba två och två då, och turas om att på en docka och hålla cirkulation i den tills ambulansen kom, efter tio minuter. Vi var helt slut, hoppas hoppas hoppas man inte är ensam när något sånt skulle hända, tio minuter är riktigt snabbt för att vara ambulans, och det hade jag nog aldrig orkat själv.
Lustigt att vi var tre stycken gravida med bf. den 14:e, 23:e och 26:e december. Skänt att ha några att gnälla över åretsjulfirande med. hiihhi
Håller planen!!
Gjorde som jag sa igår och gick bums i säng. Hur skönt som helst. Somnade innan klockan 10.... Stensov ända till halv 5 då jag var tvungen att springa upp på toa. väckte som vanligt Wilhelm, byta blöja och så somnade han så jättegott i våran säng igen. Problemet är bara att inte jag kan sova när han är där. La över honom till sitt, Johannes väckarklocka ringde och jag somnade om.
Sedan vaknade inte vi förrän halv nio. Snacka om kvalitetssömn. Nu ska jag bara försöka hålla mig på den här goda sidan, och inte sitta uppe till tolv i dag heller. Måste faktiskt säga att jag känner mi mycket mera utvilad och pigg.
Sitter och funderar på vad mitt nästa projekt att ta tag i ska bli. Denna veckan lyser ju fortfarande med vita blad ända fram till fredag. Antingen ska jag ge mig på klädgarderoben till barnen eller också ska jag försöka få inrett farstun färdigt. Hmmm??? Väntar nog med farstun till johannes är klar med skafferiet, så det blir slut på allt spring där. Så ha jag ju två små rum att pyssla till sedan, när han ska börja med tv-rummet.
Läste på någons blogg att det var 66 dagar kvar till jul.... Innebär att det är 65 dagar till BF. och 66 dagar till vårt tv-rum ska vara klart.... hmmm kan bli kärvt. Men vi ska göra så gott vi kan. Hur många dagar kan det ev. ta för ikea att få fram två soffor??? Kan man inte bara åka dit och hämta dem, måste man beställa så de kommer hem med dem?? Får luska i detta!!!!
Färdig!!
Köpte vadd, en stuvbit som undertyg och överdrag för typ 120 kronor sammanlagt. Det kallar jag budget det. Kollade på en liknande fotölj med fotpall då också visserligen som de skulle ha 600 spänn för. Då känns det ännu bättre att man rott i land projektet och faktiskt gjort det själv.
Och det bästa av allt, ingen är gladare än pappa över att få bort en sak ifrån sin källare iallafall.




Projekt upprustning!
Denna dagen har varit lång och innehållslös... Men fortsätter om det imorn!!
INTE ROLIGT!!

Långt, långt där nere är fötterna, och böjjer jag mig ordentligt framåt så ser jag knäna....
INTE ROLIGT!!

I profil gör den sig fortf. bättre. Noter att Johannes så fint i bakgrunden fick med kortet på magen med Wilhelm i, ca två veckor innan han tittade ut. det är även från den graviditeten alla härliga jä..a bristningar kommer ifrån. Har som tur var inga på magen denna gången heller ännu. Det som syns på bilden är ett gamalt operationsärr.
Jag har gjort det...
Efter kvällsmaten så var jag tvungen att åka iväg och köpa mig en riktig smågodispåse på Ica i Vara. Fattar ni, jag har blivit en sån där gravid-häxa. Som typ väcker sin karl mitt i natten för att han ska åka land och rike runt för att hitta en pucko med utgångsdatum samma dag som beräknad förlossning eller nått. Det här inte alls likt mig, har haft ett jobbigt sockerkall hela veckan här, och idag fick det vara nog, nu unnade jag mig en påse smågodis bara.
Mmmmmm.... så gott det var!! och den som spar han har, lite till lördagskvällen kvar!!
Fredagsmys!
Jaa, så var det då helg igen. Vart tar alla effektiva vardagar vägen egentligen??
Har iallafall fått städat hela huset och skurat de glolv som behövde, efter att johanna varit här och fikat!! den gamla goda Carolina verkar var tillbaka, jag fick till och med för mig att baka. Dessvärre fick Johanna bara smaka på den av de två kakorna som blev misslyckad (som vanligt) Stackarn, hon får alltid sitta och skrapa bort botten på kakorna när hon är här!! Ska bättra mig, jag lovar. Och kanske läsa på lite mer om ugnen, vi är inte riktigt kompatibla ännu!
Efter att städningen var klar, och jag skällt ut Johannes för att jag hade så himla ont i hela kroppen av all damsugning. Så försökte vi, riktigt bra faktiskt, vara en helt normal familj. Fredagsmös med tacos till kvällsmat. Visseligen Wilhelmkryddad tacos, men det gjorde inte mig någonting. Tycker att det brukar vara både för starkt och för salt i vanliga fall. När vi satt och åt kom vi på att vi inte ätit tacos sedan lille Albin föddes i Juli.... Var väl på tiden nu då antar jag.
Och vad Wilhelm mumsa i sig, först satt han bara och åt osten på sin tallrik (uttalas: chhhshshhh). Sedan kom han på att det var roligt att bita på riktigt i våra bröd. Då gjorde Johannes en jättesöt liten tacos till honom, och lyckan var total. Tror nästan att han åt mer än vad jag orkade få ner i min bebisfulla mage.
All ork, helt slut!!
Har ingen aning om det är mitt och Sarah´s flitiga promenerande denna veckan eller vad det kan bero på, men jag är helt orkeslös. Nu ikväll orkade jag inte ens smöra min egna smörgås själv. För att inte tala om att jag absolut inte orkade göra någon mat alls utan att det blev just smörgås för mig och Johannes till kvällsmat.
Jag ska omedelbart gå och lägga mig nu, hoppas på massa krafter imorn. Har ju en hel dags städning att ta igen och så bara jag måste få färdigt fotöljen innan helgen. Kan ju inte börja med något nytt förrän den är klar.
Knytte har börjat pocka på mer oc mer uppmärksamhet. Har haft otroliga sammandragningar i tre dagar nu. Känns inte alls toppen. Man får liksom små flashbacks av förlossning och vad som komma skall. För min del skulle jag gärna åka in til näl och säga som Wilhelm gör när han ser magen: möppma (öppna på Willespråk). Känns som att hela jag är helt proppfull av bebis nu, får liksom inte plats i min egna kropp. Tar emot att böja sig till golvet och allt annat dumt som jag försöker med.... Fram tills nu har det ju gått hur fint som helst att köra på i samma takt som tidigare. Kanske är det också så, att kroppen nu börjar säga ifrån att det "bara" är åtta veckor kvar och bebisen behöver mera energi än vad jag har kvar.
Fick även ett lustigt samtal på kvällningen här. Låg och kollade på något inspelat house avsnitt på boxern, eftersom varenda tvkanal den enda dag som jag tillägnat soffan vägrade visa ett enda program som gick att titta på. Nåväl, då ringer iallafall telefonen med ett för mig okännt nummer från Järpås, ruskigt likt pizzerians nummer. Min första tanke är, -men vad i helvete, har de nu börjat ringa och fråga om man inte vill beställa något??? Eller har de bara fått nys om att jag laga-mat-strejkar idag???
I telefonen är en man som presenterar sig vid namn och att han ringer från järpås is och söker Johannes. Ja, vänta lite bara, säger jag. Kunde ju kanske ha tillaggt att "han ska bara tugga ur munnen för han har just tryckt i sig de två sista nävarna med cheesbals från den 200 grams påse han för ca 35 minuter var och köpte."... Kanske hade då inte samtalet med johannes varit alls lika kärvänligt och tjenis, tjenis????
Hur som helst, de försökte få honom att börja spela i Järpås istället. MEN, varför vill han då prata med Johannes???? Är det inte mig han skulle försöka förhandla med om ett rimligt pris då, eller??? Jag ser mig åtmindstonne ett sex siffrigt belopp framför mig, för en småbarnsfar i den ålder. Med ett katastrofalt renoveringsobjekt på halsen. Typ 250 000!! Det ska väl kunna räcka för att få mig lugn och fin under vårsäsongen nu om han ska träna en dag i veckan och spela match en dag.
Utvilad!!
Nu blir det gröt och sedan promenad med Sarah och Albin. SÅ ska jag försöka styra upp mitt sedan igår kväll havererade liv. Blir nog till att börja med barnfotöljen igen för att få den färdig.
oj, oj oj
Vill få så mycket gjort och är inne i en period av flumm, tror jag. Så himla mycket kreativa saker som bara snurrar runt i min skalle, sömnlösa nätter och massa måsten. Vet snart inte vart jag ska börja reda....
Just nu känner jag mig, precis som innan Wilhelm kom, som en tidsinställd bomb. Som en dag bara kommer explodera och förstöra allt vad rutiner och ordning heter. Och vem är det egentligen jag försöker vara så duktig för hela tiden??? Ingen här hemma verkar ju märka någon som helst skillnad om det är putsade fönster och dammtorkat på precis varenda dörrkarm....
Men vad vill jag då göra med mitt liv, inte vill jag hamna på ica iallafall resten av mitt arbetsamma liv. Vad ska man göra då?? Och bli när man blir stor?? När blir man stor?? Har en hel massa ideér, men är både för seg och outsövd för att orka göra något av det. Är det viktigaste att man har en ordentlig inkomst eller att man får göra nått man trivs med?? Och behöver det alltid betyda att det ena utesluter det andra??
Många frågor, snurrigt i min boll! Återkommer vid bättre ordning!
Överlevande!!
Jaaaaaaaaaaa, jag gjorde det!! Jag överlevde även detta gympa passet. Bara sex stycken kvar. Sedan väntar tv-soffan och massa julgodis. Hoppas evrkligen att jag ska orka hela vägen. Måste medge att det inte var förrän idag, när Annica frågade hur jag skulle orka om sju veckor att gympa, som det slog mig att det börjar ta på tiden nu.
Men mest bekymmrad är jag inte över att förlossningen är närmare än tvåsiffrigt nu, utan att det bara är nio veckor kvar till julafton. Fatta vad mycket det är man bara måste hinna med innan dess.....
Förra julen här blev ju helt avslagen i dubbel bemärkelse. Då allihop låg i magsjuka lagom till karl-Bertils jul och renoveringen av köket hade gått knaggligt. Så enligt mig firade vi bara light-jul ifjol. Men i år, det är då det ska slås på stora jultrumman och firas jularnas jul. Eller kanske inte vi tar den i år, men nästa. Då ska stora salen vara klar och allt bara gnistra och glimma. det är ju nu det blir magiskt med jul igen, när man har egna barn. Wilhelm ska få fira alla de där jularna som jag själv så gärna hade önskat mig. Hoppas verkligen att vi kan få ihop det med allas familjer och föräldrar så att kusinerna iaf får träffas på jul. Nu när vi har barn båda två, vore det ännu mera speciellt att man är tillsammans.
Ojojoj, vilken julpredikan detta blev. Ska slita som ett djur denna vecka för att få klart allt annat jag måset hinna. Så det bara är att börja julstöka sedan!!
På gång!

En smygkik i skafferiet. Den nya färgen är uppe, supernöjd med den!!
Själv har jag hunnit slipa barnfotöljen och grundmåla. Väntar på tork så jag kan stryka den två gånger till.

Kan inte låta bli att undra, hur i hundan har de som gör stylingprogram, som roomservis och bygglov, förhandlat sig till torktider eller. Ber de en extra bön till han där uppe på kvällen, typ: "Snälla gode gud, imorn kan du väl göra så att all färg torkar precis när jag har strukit över med penseln....."
Eller hur gör de??? Det enda vi gör är iallafall att vänta ut torktider för att hinna så mycket som möjligt under en helg.
Är ju husbesiktning i veckan. Ska bli allt annat är roligt. Hade verkligen hoppats på att vara MYCKET längre innan dess. Men så är det väl bara. Bita i det sura äpplet, får ta ut banktanten sen igen när vi hunnit längre.
Barnrum med hård budget!
Amningsfotöljen får helt enkelt hålla till i hallen och barnens "nya" klädskåp likaså. Var hemma hos pappa och hämtade farmors gamla linneskåp som ska få sin en makeover, tror att de kan svälja en hel del. Och jag hoppas få in båda barnens kläder tillsvidare där. Är ju inte så hemskt lång tid det handlar om, men känns ändå viktigt att ha en tillfällig lösning som fungerar.
Var även hemma hos pappa igår på en så kallad "plundringsresa". Wilhelm är ju helt galen i trakorer, punkt! Eftersom vi hade en tramptrakor när vi var små så tyckte jag det var onödigt att köpa en till. Därför hämtade vi hem den igår och putsade upp lite grann, Wilhelm har varit salig i den idag!!!
Hämtade också en liten fotölj som jag fick av ett äldre grannpar som inflyttningspresent till min lekstuga när jag var fem. Men den har mamma och en bekant löpt fullständig amok på, klädde väl om den i nån vansinnes sryling, i ett grilligt tyg. Och inte kunde de klä om möbler heller. Spikar lite här och var åt alla håll. SÅ, nu har jag lagt ansvaret att få orning på den lilla skönheten, så Wilhelm kan använda den.
Innan:

En kvart senare:

Hemsk undertill också, men nu finns det iallafall en riktigt grund att utgå ifrån. cirka fyra miljoner småspik som stack ut över allt. Och nu har jag två flåsor i händerna efter tången!!
To be continued!
Nu ska jag försöka få med mig syrran till Tygladan i Vänersborg och kika ut nått fint tyg att klä om den i, så ska den slipas och målas om också!!
Helgen som blev över!!
Måste jobba upp min självbevarelsedrift.
Sarah kom och hämtade mig vid nio tiden för färd till Götene på barnloppis.... JAg vet, nu låter det som att jag absolut inte gör annat, än ränna på sånt på helgerna..... Var väl lite så där med saker jag bara var tvungen att köpa. Var nog, som Sarah sa, inte riktigt på humör för att shoppa. Hittade ändå lite mammakläder och nån body till knytte, en förvaring till barnrummet eller iallafall perfekt till massa leksaker, får se vart det blir.
När jag kom hem var det dags för lunch, Wilhelm som ätit så lite hela veckan trugades med pannkakor. Som slank ner som ingenting, han verkar bli bättre och bättre nu. Fortfarande prickar lite här och var, såg ev två blåsor i munnen idag också. Kanske är höstblåsor ändå då! Men vem är jag att kunna säga det?? Inte riktigt sitt vanliga glada jag än, skrikig och grinig för minsta lilla, märks att han behöver sova mycket mer också. Fick väcka honom både på förmiddagen och eftermiddagen!
Johannes har fått upp det sista på väggarna i skafferiet, jag har spacklat alla j**la skruvhål, ska slipas innan läggdags och målas imorn.
Sedan blir det för hela familjen att packa sig ut imorn och försöka få ihop ett hyllsystem av befintliga material. Och så ska alla lister målas innan de sätts upp, blir ju mycket enklare så!!
På kvällen väntar gympan igen, undra vem det är jag försöker bevisa nånting för, eftersom jag envisas med att gå dit??? Är ju precis lika vig som ett kylskåp, det skulle hon allt se, yogaläraren från förra terminen, som hävdade att man skulle jobba med sina motstånd....
Visst är ungar härliga!!!
I går vid kvällsmaten så lyckades Wilhelm vränga i väg min bordskniv med sådan kraft ett den ställde sig rakt upp i golvet. I mitt nyslipadegolv...... Men vad gör väl det, finns ungefär åtta centimeter kvar att slipa på om man skulle känna att det är nödvändigt.
Kunde verkligen inte hålla mig för skratt när jag såg hur fint kniven satt där. Tur var ju att katten precis hade hunnit flytta på sig..
En hel natts sömn, Hele-luja!!
Själv Vaknade jag ur en superotäck marddröm halv tre. Drömmde att jag var helt omringad av råttor, eller kanske var det kalvar, näää, råttor, men stora som hus. Kom underfurn med när jag vaknar att råttor är nog det enda som jag är riktigt, riktigt rädd för. Sedan var det svårt att somna igen.
Wilhelm vaknade kvart över sju, klarvaken. Kan inte påstå att jag var det samma. Myste lite i vår säng innan vi gick upp.
Så här "fin" var Wilhelm i morses


Han har iallafall ätit mycket bättre idag. Nästan all gröt till frukost och melon. Lagade chilliconcarne tilllunch, eftrsom han brukar tycka bättre om mat han inte har ätit förut. Kan väl inte påstå att han är i sin vanliga matform, men fick i sig riktigt mycket och en halv apelsin efteråt. Kanske börjar få tillbaka vår gamla vanliga kille snart.
Brödbak!!
Efter en av våra sedvanliga promenader för nån vecka sedan blev jag bjuden på så vansinnigt goda hemmbakata thekakor hos Sarah. Och JA, jag är helt super usel på att baka bröd, så är det bara. men ändå var jag tvungen att fråga om receptet och ge mig själv ett försök till. Måste väl erkänna att de två första satserna blev som lite för tjocka tunnbröd, ätbara under bakdagen , men sedan var det något man kunde ha att bonka inbrottstjuvar i huvudet med.
Så igår, tredje försöket, blev de helt perfekta, jag är BÄST på att baka thekakor, behövdes visst bara lite träning.
Nu ska jag ALDRIG ALDRIG mera köpa bröd, smakar ju jätteilla ju.
Känner mig riktigt rik nu med frysen full av brödpåsar, och vilken husmor jag är då!!!!

mmmmm........Riktigt bröd på bordet. Då kan ju ingen klaga!!!
MVC besök
Bebisen hade förvånandsvärt låga hjärtljud den här gången. Lät nästan som en lillebror, om man nu ska gå efter det.
Blodtrycket fortf lågt, men lite högre än sist. Kanske kan hamna riktigt normalt lagom till förlossning... Mgaen hade växt fyra cenimeter och följde kurvan EXAKT!!
Det är så sant som det är sagt, andra barnet är ett bortglömt barn.
Nu upplyste hon mig om att jag inte fick ta mina medeciner ihop med järntabletterna, men det visste jag ju så klart redan om.....eller??? Självklart minns jag det, nu när hon säger det. Men jag hade inte en tanke på det innan, får bli att bättra sig nu då. Konstigt att man känner sig trött när man åter tabletter som tar ut varandera....
Har ju tidigare nämnt att min kompis som är fotograf är bortrest när knytte kommer till oss, hade så gärna viljat ta fina hängkort den här gången att ha brevid gravidkorten... Kanske kan ordna det på något annat sätt ändå.
Nu visar det sig att vår gulliga BVC tant, gunnilla, också har semester över helgerna. Så det kommer bli någon annan som kommer på hembesöket precis efter att vi kommit hem från bb.
Fattas bara att alla barnmorskor på NÄL går i julskinke-strejk också, så får det väl bli til att föda hemma!!!
Helgplan i kras..
Sedan vaknade vi inte förrän tjugo över 9, och det känndes fortfarande som någon stod och slog mig i huvudet med en klubba. Kom dessutom på att jag och SArah skulle mötas halv tio för vår promenad. Fick så klart avstyra detta pga. av tröttheten och mitt dåliga humör.
Wilhelm åt absolut ingenting idag heller. Fyra skedar gröt till frukost och två med potatis till lunch, stackars liten, liten!! ALlt mitt tålammod rann över när han satt och måttade med den ena armen mot skeden när jag försökte mata honom, så jag bara grät. Dels för att jag var så trött och inte orkade mera, och dels för att jag är orolig för honom.
Han har jättemycket fula utslag över HELA kroppen. Runt munnen och där blöjan sitter är det värst, nästan som öppna sår. Känns hemskt att byta på honom och behöva torka med tvättlapp.
Med stora tårar på kinderna, sa jag inte ett ord, utan bar bara upp han till sin säng och la honom, struntade i köket som såg ut som usama varit på elva kaffe med sin kompisar. Sedan sov han till halv fyra när jag väckte honom. Stackarn, helt utmattad och hängig.
Själv la jag mig en på soffan och sov en timma medans. Det var välbehövligt vill jag lova. Efter det känndes det riktigt bra igen. Men det dåliga samvetet gnager.
Johannes kom hem och utryckte fortsatt oro för hans prickar, ringde pappa som sa att vi skulle ringa sjukvårdrådgivningen. Gjorde så också, och där sa de att han behövde ju verkligen tittas på, MEN. Hon fick inte boka in patienter innan 16:00 på jouren, och nu var ju klockan tjugo i. Så om jag kunde vara snäll och ringa om en halvtimma igen..... VAd är det här för u-land vi lever i???? Hade hon inte bara kunnat ta mina uppgifter och skriva in honom på en tid när klockan slog 16 och ringa och berätta när vi skulle komma in???
Ringde igen iallafall och fick en tid klockan 18. Skulle väl gå, eftersom Wille sov så lång eftermiddag. Johannes fick faktiskt ta det besöket. Jag är med honom HELA dagarna, alla BVC besök sköts på fm för att JOhannes ska slippa och allt annat som jag hela tiden har koll på. Han är faktiskt förälder han med.... Känns som att vi kanske är en lite mordern familj ändå. Tyckte det var onödigt att vi skulle åka både två, även om jag skulle vilja varit med.
SÅg chansen att hinna ikapp lite under tiden också. Och vad det gick här hemma så fort de klivit utanför dörren. Skurade upp i hela köket, dammsög och moppade golvet (välbehövligt). Sedan sken allt så fint. Tände till och med lite ljus nu i kväll och la duk på bordet, och nya blommor. Så snyggt ska jag alltid ha det i köket från och med nu.


Johannes och Wilhelm var hemma igen vid sju, utan att ha blivit det minsta klokare på vad det kan vara. Det enda är att vi kan utesluta halsfluss och skarlakarnsfeber som de trodde först. Sänkan visade tydligt att han hade en virus inflammation i kroppen, men mer kunde inte komma fram till. Hur som helst så har han ju något virusrelaterat, vilket tyder på att han smittar och inte bör träffa andra barn. Framför allt inte "Albinsarna" som är så små. Så det var bara att ställa in alltihop på lördag och hoppas på att han snart blir bättre.
Gjorde ju mig lite lugnare i all stressen att hinna med inför festen ändå. Men mammaoron är kvar. Nu får han äta vad han vill, bara han blir bättre, Johannes köpte saftsoppa till han idag som storgillades, och frukt går fortfarande ner och "inga" (välling). Så vi får väl hålla oss till så länge. Ska hoppa i sängen nu och drömma om en lååååång natts sammanhängande sömn!!!
Ut i skogen!!
Packade på alla regnkläder som gick att uppbringa i hushållet och drog iväg till skogs i Söndags, hela familjen. Wilhelm var som vanligt helt överlycklig i skogen, en bonus var att även katten ville följa med. Wilhelms ständige följeslagare.
Han ropar så roligt på honom: ahhha?? ahhhhhaaaaaaah?? ahhhhaa?? högt och tydligt. Inte konstigt vi inte såg till ett enda levandes djur den skogspromenaden.
Fick iallafall ihop en hel korg med svamp. Och dra på trisser, så hann vi mitt emellan två regnskurar. det regnade inte när vi gick och och inte när vi var i skogen men så fort vi hade kommit in och bultat av oss alla kläder så bara det öste ner.
NU är det tråkiga kvar, rensa!!






40.0
Verkade som vi lyckats oricka in samma dag som översvälld-gravid-mamma-med-helt-ouppfostrade-och-elaka-barn verkar ha som stammis. Hoppas hon kläcker sin bebis snart och håller sig hemma då!!
Wilhelm lekte glatt med ett gäng som var i hans ålder. Träffade en annan mamma som hade en dotter på två och skulle ha en till om en månad, eller då skulle det tydligen bli en pojk. En del vill ju veta, andra inte....
Sedan äkte vi till hjertbergs för att enorm handla inför helgen. Passade på att äta lunch på Kvantina innan också. Wilhelm hade ingen matlust. Somande gott i vagnen när jag handlade. Måste säga att det är verkligen en konst att handla både med barnvagn och kundvagn samtidigt, men det gick allt ändå!!
När vi kom hem var alla i familjen trötta och vilade en stund. När vi vaknade var Wilhem varm så man brännde sig på honom. Lille stackarn, hade ju feber. 39.2. Inte konstigt att han hängt med helt apatisk på alla mina påhitt under dagen.
Gav alvedon och all mat han ville ha. Nyponsoppa, digestivekex oxh russin. Inte bra, inte bra. Men jag var glad för att han fick i sig någonting!!
La honom för kvällen ock så vaknade han vid 9 med 40.0 i feber. Mer alvedon, ringde pappa. Som med sträng röst förmanade mig att ringa sjukvårdupplysningen. De sa att hög feber på fjärdedagen är något de tittar på, annars var det bara att öka på doserna med alvedon och kombinera gärna med Ipren.
Inget vi hade hemma, men vi fick komma till Jouren och hämta ett par doser så han skulle klara natten, Johannes körde i ilfart för att hinna innan 22:00. Var väl hemma igen vid 20 över. Nu sover han det lille livet och jag hoppas att det förblir så hela natten. Johannes målar och jag är så trött att ögon snart går igen.
Imorn väntar MVC. Måste komma ihåg att ha med mig prover, glömmer alltid det. Och så ska det bli intressant att se vad vågen säger!!
Tjejmiddag!
Och det är verkligen inget jag ångrar, för gud vad kul det var. Och så få chansen att träffa helt nya människor som man aldrig sett förut är alltid ett plus!! Tack snälla snälla Malin för att jag fick komma. Helt underbart hus ni har också, tror jag glömde nämna det femton gånger. Hoppas alla ni andra fick minst lika roligt på Kronan sedan. Själv tyckte jag faktiskt att det fick räcka med äventyr för min överjästa kropp vid tolvhugget och körde in de som ville innan jag styrde kosan hem till min säng! Sov otroligt gott, och vaknade helt utan huvudvärk. Det är det fina med att hänga på partybotten. Man behöver ju aldrig oroa sig för baksmälla.
Malin hade komponerat en super rolig ftipspromenad också, Eller jag hoppas nästan inte att det var hon som hade skrivit alla de där frågorna. För den som gjort det måste ta mycket stark dos med antideppresiva pille till frukost. JAg sa redan på fråga tre att den som gissar vildast, den vinner!! Rätt fick jag där också. För fösta priset gick till ........ (trummvirvel) MIG!!
Så länge jag kan minnas, har jag alltid kommit sist i alla lekar, någonsin. Blivit vald sist i alla lag i div. sporter som utövades på rasterna i skolan mm.mm. Men nu helt plötsligt, när det gäller en så fruktansvärt ologiskt tipspromenad, då går man och vinner. Hade faktiskt hela 9 av 13. Kan väl sättas i perspektiv med Lindas resultat som var 2 av lika många!! Hihiii!! Sicket fint pris sen då, en smågodispåse. Det var länge sedan jag hade en alldeles egen sådan vill jag lova. HAr pga, halsbrännan inte riktigt lyckats få i mig hela ännu.... Men jobbar på det!


´Häffaklump på party` Fick ta min favoritkjol och hasa upp ytterligare lite till, en kort tunika och en vanlig vit långärmad. Årets vinnare av tortyrmetodspriset, strumpbyxor. och stövlar. Sedan hittade jag en gamal poncho jag tydligen glömt av också, som typ var det enda som gick runt!! Fick allt duga för en här gången.
Jag är så duktig så....
Kan väl inte heller påstå att Johanna är särskillt glad på mig för detta. Men, men!!! Vad har man väl livslånga väner till om inte för att fylla de luckor som är tomma. Självklart fick jag en ansiktskräm av henne när jag fyllde år, eftersom jag inte haft någon på....... Näää, det är nog inget bra att tala om förresten! Hon vet då vad som lättar upp för en försäkringskassan-avlönad-småbarnsmamma, hon!
Så nu är min biothermserie i hyllan komplett. Och jag kan utföra alla ritualer i rätt ordning!! Tvätta först, två gånger om dagen..... Sedan Ansiktsvatten, Peeling två gånger i veckan, Serum på natten och............. Snark!!!!! Det var ju det där med tröttheten också. Men nu har jag iallafall förutsättningen för att kunna lyckas!

Önums B-byte!
Passade även på att packa två enorma kassar med ärvda och urtvättade kläder som jag aldrig ens använt till Wilhelm. Detta skänktes till någon hjälporganisation som körde det till Ryssland tror jag det var.
Då har man både gjort en god gäning och massa fynd.
Wilhelm fick mest vantar och mössor, för både hemma bruk och gå bort. två par skor i superskick för 20 kronor styck. Två overaller och några mysisbyxor. Synd att de sliter kläderna så nu i dessa storlekar som han är inne i.
Knytte fick lite mera kläder, hittade mer i LIndex uggle serie som inte gick att motstå och ett par polarn o pyret set. En overall och lite mera smått och gott.
Lurade även med mig Jenny och "lille" Albin dit. Verkade som att hon gjorde en hel del fynd hon med, för bilen var full när vi åkte hem också, trots att jag lastat av två stora kassar på plats.
Oktober är här!!
Närmast på tur står väl vår skafferifest som är på Lördag. Mycket att ordna och fixa inför det. Så man slipper fejja så mycket när det väl är utan hinner umgås med sina gäster istället.
Idag har vi varit och handlat allt som behövs för att laga mat och pynta. Nu är det bara allt det andra också. Helst skulle jag ju vilja ha färdigt hela huset tills dess, men det inser (till och med) jag är en omöjlighet.
Johannes är en klippa och målade hela tiden tills klockan tre i natt. Får se vart det kan sluta denna kvällen!
Wille, min Wille!



Uefacupen!!

För ca tre veckor sedan så fick jag ett meddelande, ifrån mamman i familjen som jag var barnflicka år i stockholm!! Pappan i familjen äger/startade ett företag som köper och säljer tvrättigheter på storarrangemang. Detta företag är också en av sponsorerna för Kalmar FF. Som Jonas är troget så in i norden!! Båda barnen var is tortsett medlemmar i hejarklacken så fort de hade ett eget personnummer.
Kalmar tog sig, genom sin fina placering förra året i allsvenskan, vidare till kval i Uefacupen. Alltså en serie med de bästa lagen från europa. (får ju skriva så att även Linda skulle förstå) De spelade för ett tag sedan mot ett holländsktlag från Rotterdam som heter Feyernoord. Och vann, så igår väntade returmatchen!! I borås eftersom uefacup gubbarna inte tillåter att det spelas på vilka arenor som helst utan ska uppfylla vissa krav.
Till denna matchen hade ju Jonas fått massa biljetter och undrade om vi ville åka med. Självklart ville vi det, inte för att det är fotboll utan mera för att få en chans att komma iväg och göra något, johannes var ju extra glad så klart eftersom det innebar fotboll också. Cilla och Pierre passade på att hänga med också, så vi var ett härligt gäng som drog iväg mot borås i går eftermiddag! Bildkolage följer:










Onsdag-Hemmadag-Hetsigt!
Efter att flängt runt både Måndag och tisdag tyckte jag det kunde var gott med en av våra vanliga hemmadagar igen. Wilhelm och jag städade ur tv-rummet och sorterade tillbaka alla försvunna verktyg som ligger högt och lågt.
Hittade en annons på blocket, med en precis perfekt fotölj att sitta och amma i som jag önskat mig. Bestämde att vi skulle hämta den på eftermiddagen och hon jobbade till 5.
Bokade in att David, Jenny och Albin skulle komma klockan 6. Och när jag nu ändå var i Arentorp och hämtade fotöljen kunde jag ju kanske passa på att köpa de där sista brädorna som fattades till skafferitaket. Och så hann jag inte baka utan skulle in på fröjden i levene och handla fika också. Stressigt värre. Tog sågen först och köpte brädor, fotöljen och sedan fika, hemma igen klockan halv sex. Det kallar jag bra jobbat.
Fotöljen var helt perfekt. Lagom hög, ordentliga armstöd och bra stöd för ryggen. Här ska jag alltid sitta och amma!!
Fick i present av david och jenny en björnbär/hallon buske. En rolig korsning där de har lagt ihop det bästa med hallonen och björnbären. Hade ju önskat mig Hallonbuskar, och insåg att det då måste till ett hallonland. Men denna buske klättrar så paniken la sig fort igen. Anlägga hallonland är precis just nu vad vi inte hinner med.
Tisdag-Snabbfika!
Först var det fika, sedan tyckte jag vi kunde utmana regnovädret och gå fram på stan en sväng, Wilhelm somnade gott i sin vagn. Var inne i alla de nya mysiga små inredningsbutikerna som har öppnat runt om.

Wilhelm ändrade om i så många lådor han kunde komma åt.
Alltså jag bara måste säga det igen, det är sååååå himla mycket mer personligt att handla i privata butiker på lite minder orter. Man får ju en helt annan kontakt och personlig servic. Jag ska från och med nu försöka gynna detta mycket mer. Och almas hus tål att nämnas här varenda inlägg om det så behövs, ni bar amåste åka dit alltså. Jag sa så här till Emmelie när vi stod utanför och kika i fönstret. "det är ingen idé att vi går in, JAG SKA HA ALLT!!!!!"
HIttade tygerna till tv-rummet där och massa massa andra saker jag skrev på önskelisan. Sedan var vi innen i en annan butik. aha noll 5 12 heter den. Verkar var anågon med skruvad humor som fått uppdrag att hitta på det namnet. Där hittade jag en sån fin klocka som jag ska köpa till köket och sedan. Och äntligen några lampor som skulle passa i vårt hus. men då behöver vi typ tre stycken och de kostade ju givetvis 999 kr vardera.... Får nog inte ens Johannes att tycka det är en superbra idé!!! Men jag ska ta med han och visa iallafall!


Måndag på stan!
Vidare styrde vi ut på stan för att möta upp Johanna och luncha. Givetvis gick vi till "hos mimmis" De är alltid så gulliga där när man kommer med barn och ordnar och grejjar så det ska bli bra. Sedan har de alltid ett perfekt allternativ på dagens till små barn. Denna veckan var det korvstroganoff och ris. Wille gilla mycket!!
Tog en sväng på stan också sedan, där jag träffade en gamal jobbarkompis som fick barn i sommras, tog en fika och bestämde att vi skulle försöka träffas i helgen. Har inte träffats alls sedan i vintras, stor skam ju!!
Handlade absolut ingenting. Åkte till HJertberg för att fylla upp kylskåpet. Och min vanligtvis någorlunda vilda wille var helt underbar hela dagen. Gjorde precis som jag sa, sprang inte ut i gatan eller bort 2 km ifrån mig eller nått sånt. Härligt, kanske har trenden vänt lite!!
Efter det var det hemmåt och så kom pappan hem och alla var supertrötta!!
Tv-rum
Jag har hittat tillbaka till inspirationen nu. Var sedan i fredags lite lost, ochhöll nästan på att få tv-rummet att bli en gnutta mordernt. Men, som tur var så var jag innen i den, alldra finaste inrednigsbutiken på 25 mil radie, i Vara igår. Almas hus och hittade ett perfekt tyg som kommer vara det vi utgår ifrån, har till och med den blå färgen i sig som jag från början var inne på, nu är det bar ahur man ska få ihop allt det andra också.
Dessa tyger är det jag sucktar efter och kommer utgå i inredningen ifrån. Kommer från Edvard Eliasson och kostar 499kr/m
Til detta vill man ju så klart ha något ganska ljust. Men eftersom vita väggar är strängt förbjudet i vårat hem så får det bli att kika efter nån annan färg att ha på väggen. Blir iallafall vita spetsgardiner, med hellinne i linfärg bakom. Vitt soffbord och vitlutat golv som i sovrsummet. Sedan står det still igen. Rummet är oerhört svårmöblerat då det är antingen dörr eller fönster på alla väggar och så kakelugnen förståss. Blir nog tvugna tyvärr att köpa en ny tv också. ANnars finns det absolut ingen möjlighet att få in någon sådan där. JOhannes ha ju tjatat om en platt i tre år nu.......
Kollar, väljer och vändas mellan dessa två soffor:
Vanlig mammavardag igen!
Har idag i allafall fått röjt ur alla vertyg och sånt som belammrat hela vårt bliv, tv-rum. Vet att jag egentligen ligger ett steg för långt fram, men johannes håller på att måla i farstun och skafferiet med oljefärg. LIte dumt att riskera att var där då. Så jag förbereder för nästa steg i vår renoveringshysteri. Skulle var ahelt fantastiskt om vi kunde få klart tv-rummet till jul nu. För efter jul blir det barnrum för hela slanten. Kankse att man kan få lite hjälp iform av praktiska råd och glada tillrop av cillas snickare???!!!!