Familjesöndag!

Igår fick vi äntligen tummen ur, trortsade alla vädergudar och snörade på oss full skogsmundering och drog iväg. Tror nog aldrig jag hört Wilhelm så himla glad. Han tjöt, sprang runt och jublade över att få vara i skogen. Att han sedan åt en hel del olämpliga saker som löv och pinar är väl sånt vi får räkna med.

   

Tanken var att vi skulle hitta skogens guld i stora sjok, bara att repa med sig och knalla hem, så blev det inte!



Dessa var nästan de enda vi hittade, och fick istället sikta in oss på lingonplockning.

Tog ju inte lång stund förrän Wilhelm hade fattat galoppen och kunde hjälpa till att plocka massa röda bär och lägga i påsen, de gröna stoppade han i munnen. Hoppsan!!

Fick även lite inspiration till vår farstu som för hoppningsvis ska inredas här nu den närmsta veckan, vore så himla fint om man kunde få in lite ljunglila och en massa gröna växter så det känns rofyllt och välkommnande när man kommer hem. Detta kommer ju bli väl vardagsingång som vi använder hela tiden.


Långfärdsfunderingar!

Måste säga att det är verkligen nyttigt att åka bil långt ibland. Och då med betoning på åka, alltså inte köra. Man får så mycket tid över att fundera på saker och ting i sin omgivning. Helgens lilla semestertur t.ex. Gav följande resultat:

Äntligen börjar sverige bli jämnställt, men inte jag. För när vi i krypfart blir tvugna att åka förbi en trafik olycka där det är polisbevakning på vägen blir jag mycket glatt överraskad över att av två möjliga poliser så är det två kvinnor. Fattar ni eller, de hade inte ens en karl som behövde köra bilen åt dem, go girls. Men i nästa tanke blir jag frustrerad över att jag ändå har höjt på ögonbrynen och reflekterat över det ens. Borde ju vara en självklarhet för alla och envar att det så klart kan vara två kvinnliga poliser. Sedan att det var ett förband från P4 som var inblandade i olyckan och det enbart stod manliga millitärer i vägkanten är ju en pettites som inte hör hit. Det lär dröja riktigt länge innan vi ser en sådan utveckling innom den svenska millitären att 100% en dag är kvinnor.

Vidare kan jag meddela att korven kabanoss inte är något att föredra som bilsnacks.... Pappa envisades med att köpa ett paket och små äta på i bilen. Fy vilket arom, och inte blev det bättre efter någo timma när han rapade upp alla de hemska ångor som denna korv åsamkat.

Minisemester!

Så var det då äntligen dags för hela vår lilla familj i fredags att försöka komma iväg på lite semester, eller ska man kanske bara sträcka sig till att försöka komma hemifrån??!! Städade hela hemmet som en liten blå på torsdagen eftersom jag tyckte det skulle vara så skönt att komma hem till ett välstädat hem igen. Och då mina vänner var det inte bara den veckovisa dammsugningen som gällde. Uatn allt, rubb och stubb skulle skina. Byta alla handdukar, i sängarna, damma alla hyllor över allt, skura golv, toaletter och badrummsväggar, vattna blommor, rensa bort döda sådana, byta blad i rakhyveln, rensa nattduksborden och dammsuga dessa m.mm.m. Ni hör ju själva totalstädning. Hann dock inte pysselrummet och grovköket, men det kommer vid ett senare skede eftersom det kräver lite extra krafttag.
Så vi kom iväg lagom till att Wille skulle ha sovit fm på fredagen, men han vägrade. ända tills vi hade stannat i Skövde och bjudit honom på mellanmål och sedan även dragit i sig pappas kokta korv med bröd också. Då kunde han somna gott i sin bilstol och sov den resterande vägen till Askersund.

Kom fram till en riktigt liten sommaridyll nästan så långt in i skogen man  bara kan komma, Och Emmelie som en gång för säkert hundra år sedan uttryckt. "jag är ingen buschman!" Stod så glatt på trappan och välkomnade oss. Jättetrevligt att vi äntligen kom iväg och fick hälsa på dem där uppe, som vi kanske pratat om i fyra år nu. Tyvärr var det, som i hela sverige denna helgen, även där värsta regnovädret i fredags, så Eva och Stig höll Cafét stängt den dagen. Kul för oss för att vi fick träffa dem ordentligt.

MItt enda mål med resan var ju att komma iväg till någon loppis eller antikhandel, Kort sagt, det blir inte alltid som man tänkt sig. VI kom på när klockan var närmare fem på kvällen att vi nog fick skynda oss om vi skulle hinna titta i nån affär innan stängning. tyvärr var alla loppisar stängda denna dag och vi siktade in oss på gulliga inredningsbutiker istället. Vad sjuk jag blev, fanns ju massa fint som jag ville ha. Till mitt färdigrenoverade hus som inte existerar.

Sedan var det kvällen och vi gick och la oss. Kostigt det där med att sova borta, känns som att jah inte har gjort det på tre år typ. Hade jättesvårt att sova och det måste Wilhelm ha kännt av också, för hanvaknade nog fyra gångher under natten.

På lördagen hade vi planerat att åka hem, och innan det skulle vi ner till Caf´t och hälsa på Eva som gick upp tidigt i ottan och jobbade. Även denna dag bjöd på störtskurar blandat med moln och vissa solstrimmor, märkligt väder. Lyckades ändå ta oss ut på en lite längre promenad med hunden i den enorma skogen.

  

Sedan sov Wille förmiddag (Och ett helt gäng till faktiskt, Verkade inte som damfotbollsmatchen var något som egentligen tilltalade soff-församlingen)
 


Så åkte vi till cafét för lunch i ösregnet och så bar det iväg hemåt igen.
Härligt att komma bort lite, så man kan längta hem igen. Och vilket välstädat hem att komma hem till sen då!!

Pappas kille!

I Onsdags när jag var på Caf´t och hjälpte till fick ju Wille en heldag med sin lilla pappa. Och det ska jag säga är skillnad det mot mamma-hemma-dagar det. När jag är hemma försöker jag få gjort så mycket som bara går när Wilhelm passar på att leka i lugn och ro. Får verkligen planera in för att jag ska ha tid att göra saker som jag tror han tycker är roliga. Typ som: Laga mat, äta, sedan ta all disken och efter det (om inte Wille ska sova då) Så kanske vi kan försöka gå ut en stund..... SNacka om att man känner sig som en supedålig mamma då när man kommer hem efter en kämpig dag och får se allt kul som de två lycktas hitta på under dagen.

 Wilhelm får plocka så mycket äpplen han vill... ... Gå till kyrkogården och skrammla med grinden...... Åka cykelkärra,  bort och titta på hästarna.
och väl hemma igen, kika på traktorn!!!

Kortfattat: pappa-hemma-dagar= bara skoj och lek!

Knytte växer!

Har idag varit på MVC och träffat min barnmorska Anna-Karin. Hon är verkligen toppen hon, skönt att vi hittat två sånna supertanter, en på MVC och en på BVC. Har precis samma tänk som mig och vet vad man menar, inga frågor är för dumma!

Har nu bestämt att jag, efter att en läkare äntligen tagit sig tid att sitta ner och förklara för mig vad det menas med min ämnesomsättningsjukdom och vad mina provresultat ska ligga på och faktiskt visat mig annat än bara att de är normala, nu ska jag själv försöka hålla lite koll på hur de ändrar sig och känna att även om de är normala så kan det skillja mycket från en provtagning till nästa.

Idag lyssnade vi på "knyttes" hjärtslag och konstaterade att jag fortfarande har skylågt blodtryck. Men det var inget som direkt bekymmrade Anna-Karin ändå.  Får väl fortsätta med mina husmodersknep för att bli bättre här hemma själv då.

Dagens bebis-cravings är dels den öronlapps fotölj som jag lovade mig själv att jag skulle få när jag väntade Wilhelm, för att sitta och amma i. Behöver jag nämna att den fortfarande inte har dykt upp. Men nu SKA jag bar aha en sån. Kosta vad det kosta vill! (inte tala om för Johannes bara)

Och en sån himla fin stickad mjuk filt som Jenny och David hade fått till Albin. Riktigt avis på den!! Ska nog ta och prata med min lilla stickängel Stina. Kanske vore ett fint höstarbete för henne!!


En sån här vill jag ha!!!!

Mammafrid - efterlyses!!

Johannes har idag jobbat sin första dag efter en månads semester, och det känns vill jag lova!! Visseligen skötte sig Wilhelm som den lille gullunge han är och sov ända till halv nio, till sin mammas stora förtjusning.

Men det är ju helt omöjligt att försöka föra ett arbete parallelt med att ta hand om barn, hus och matlagning. Gör här stora kraftansträngningar för att hjälpa Johannes med renoveringen av farstu och skafferi. Och jag hinner på sin höjd springa med fyra saker tillbaka på sin plats medans Wille sover sin förmiddagssömn, som ändå vara i 1½ timma.

Sedan är det dags att laga en nyttig och näringrik mältid till oss båda, efter det måste ju det stackars barnet få gå ut och hoppa i precis hur många vattenpölar han vill, utan att mamman tänker tanken på att gå in igen i värmen. inte ens när det börjar ösregna. Och gud nåde om man skulle övertala honom att gå in, inte vill man ju räknas till skocken dåliga mammor inte!!!!

Hjärndöd!

Carina på cafét ringde igår kväll vid niotiden, med gråten i halsen, och frågade om jag inte kunde komma och hjälpa till idag. Det hade varit jättemycket folk både måndag och tisdag. Och nu hade maja till råga på allt gått och blivit sjuk också.... Vad gör väl inte rara Carolina då?? Jo så klart ställer jag klockan på någon av mina sista "semestermornar", går upp och duschar för att sedan åka till jobbet och komma hem nån gång tolv timmar senare. Med världens foglossning och en rygg som inte är av denna världen.

Men det gör jag så gärna. Är ju så kul att det börjar gå riktigt bra för dem med cafét nu, folk hela tiden och dagens serveras ut på löpande band. Idag har det verkligen flutit på allting jättebra, vi har haft varsitt område och skött allt perfekt.

Dock är jag precis hjärndöd nu opch hur trött som helst, ska försöka få i mig lite mat och sedan hoppa i säng. Imorn väntar en enorm städdag för att kunna åka på pytte semester på fredag!

Sucktar...

Inte nog med att jag längtar såååååå efter att barnrummet ska vara klart för att inredas. så längtar jag efter att få sitta och pyssla i mitt pysselrum till mina små söta ungar och göra det allra finaste saker till dem, hela dagarna långa. Och de ska leka och vara så stimmulerade av alla piffiga saker jag hittar på , de allra lyckligaste barnen i HELA världen.

Hittade igår på den där omöjliga sidan ett sånt fint lapptäcke / Överkast som jag måste få apa efter bara:


Har redan börjat samla tyger som jag tycker skulle passa både till kille och tjej, vore ju så roligt om de kunde få varsitt oavsett vad nästa barn blir. Sedan är jag ju strängt emot docksöttsrosa enbart till tjejer och babyblått till pojkar. Därför har jag valt ett lillamönstar tyg som första,  så att jag vidare kan plocka upp andra färger ifrån det.


Syns lite dåligt på denna bilden, men tyget har en jättefin grön bla. i sig!

Bizzy day!

Har idag gjort något så mammigt som hundra ärenden på stan på nolltid. Passade då även på att få emmelie med på min hetsiga dag.
Först in på banken och tömma spargrisar, tigga om en ny internetdosa (wille dregglat sönder den andra). Sedan fika på nordpolen. Vidare till järnhandeln och köpa nya gånggärn till dörren som fabriken skickat fel givetvis.
Hoppade in för att stilla mitt barnrums-inrednings-sinne lite på Maritas textilbod. Kunde inte låta bli att köpa ett par olika tyger till Willes rum. Som tröst så klart!!

 


Fina tyger ihop, eller hur??

Sedan bar det av till skoaffären för att göra ett försök att byta tillbaka Willes skor som gick sönder vid andra andvändandet. HOn iaffären var hur trevlig som helst och tog glatt tillbaka de trasiga och gav mig ett par nya i en större storlek, passade faktiskt mycket bättre, tror hans fötter växt sedan vi köpte dem. Så kunde inte jag låta bli utan köpte även ett nytt par skor till honom....


Är inte dessa hur tuffa som helst, så säg??

Pysse. pyssel, pyssel....

Efter att ha suttit i djup dvala på den där nya sidan jag berättade om igår. Och tittat på alla kreativa mammors verk (ja, jag tror faktiskt inte att det är papporna som suttit och sytt kuddar med bollfrans i gredelina färger m.m) Så kännde jag djup ångest över mitt egna pysselrum och har idag tagit tag i det lite grann.
Mormor var ju pysseltanternas moder alltså, och det som inte fick plats i kontegnern efter henne har hamnat här, av någon outgrundlig andledning. Har nu sorterat och hållt på nästan hela dagen.

Hade redan ett stort lager med pärlburkar, sytrådar och div. pysselband som nu alltså fått tillökning.


Min favvoritfärg, mörklila och lite rosa, på det nya fina tyget som jag köpte på Maritas textilbod. En start till samlingen att göra lapptäcke utav.

Beroende!

FY, idag gjorde jag en sån himla dum grej alltså. Googlade på barnrum och fick upp en portal där människor lägger upp bilder på sina hem. Och sedan var jag fast. Går verkligen inte ta sig därifrån, massa massa fin inredning som jag bara vill ha NUUUUUUUUUUUU!!!! Får nog ta ett lån på ett par mille till och renovera i räserfart så jag kan få hålla på med lull-lull som simon & Thomas skulle ha sagt. Sidan är: http://www.styleroom.se/ Och jag vill utfärda en stor varning för att den är svårt beroende framkallande för personer med dålig självbevarelsedrift.

Insikt!

Ett kort och snabbt inlägg bara:

En sak som precis slog mig var det här! Min, inte fullt friska mamma har alltid svarat mig och min syster när vi sagt typ: "aaa, men mamma da, vad dum du är eller!" Med att säga: "Jaa, och det dummaste jag gjort, det var ju att skaffa er" -Inte särskillt upplyftande att höra som barn. Men så är hon ju inte riktigt som hon ska heller. 
Vidare har vi ju alltid fått höra att: "Om inte jag fanns hade ni ju inte heller funnits!" Sant!! Men ska jag behöva vara tacksam hela mitt liv över att hon och pappa en gång rullat runt i sänghalmen????? Näää!!

 Så, nu till vad jag hade kommit fram till idag:

* Barn är inget man skaffar, utan de får man!

* Jag har inte alls min mamma att tacka för mitt liv!
Eftersom min livsfilosofi är att livet är så mycket mer än att man andas och är finns till!

Och sist men inte minst, att säga att man får de barn man förtjänar är varker rättvist eller särskillt genomtänkt.
* Men jag tror man får de barn man gör, på mer än ett sätt!!


En härlig kännsla!

Det finns egentligen bara två känslor som jag hade önskat att jag antingen hade i pillerform eller på en burk att andas in. Det ena, är så klart euforin precis efter förlossningen. För inte tror jag att jag någonsin haft så gott självförtroende och varit så odödlig som just då. kändes ungefär som att jag helt själv skulle kunnat förändra och bygga om hela världen. Synd att den släppte efter någon dag.

Den andra kännslan är den som råder här hemma just precis i detta nu. Du vet när man levt i totalt kaos och så börjar plötsligt allt ordna upp sig. Nästan lika välsignande som när molen äntligen särar på sig och släpper igenom de första solstrålarna efter ett riktigt ordentligt åskoväder. Så fräch och nyskapande var länge sedan jag kände mig.

Efter att jag varit på Cafét och hjälpt till idag, en hård dag!!! Så kom jag hem helt slut och orkade knappt inte ens bära in matkassarna själv. Damp ner i soffan, och kunde gott och väl blivit kvar där precis hela kvällen, om det inte hade varit för mjölken som stod och surnade i kassen på köksgolvet. Så reste jag mig trevande och packade in alla varor, och sedan var det som det bara drog in en böljande vind igenom hela kroppen. Tänkte för mig själv: "nähänä, det är idag, och just nu, det ska hända grejjer!!!" Så jag har nu rensat ur hela förrådet bakom vårt sovrum, dammsugit noga och skruvat upp ett helt gäng med hyllor.
Ska sortera iordning på alla klädstorlekar till Wilhelm och plocka ner i den nya fina lådorna jag köpte på Ikea. Sedan väntar de båda garderoberna vid barnrummet och röjja ur själa rummet också.... Så kan vi börja riva sedan!! Men det överlåter jag allt på framtiden ett tag till!

Men fattar ni eller, jag håller ju på att få ordning på någonting åtmindstonde i mitt liv, och mer komma skall....

I hamn!

Måste nu få utropa ett ÄNTLILGEN!!!! För det är ju inte utan att jag tycker det varit ett rent helvete att bo här i allt stök under snart två år, och inte blir det bättre när vi får hjälp av vår lille kille att släpa runt allt heller. Men, så igår var vi på Ikea, och jag ska säga att jag verkligen passade på att frossa i förvaring.... Så, på sina ställen här och där så börjar nu lite Carolina-anda spira, Har fått iordning i ett par lådor i köket med riktig inredning och dämpande lådmatta så allt inte bara åker omkring i ett enda huller om buller.



Nu ska vi bara forsätta i samma anda fastigheten runt också, så ska vi väl snart kunna hitta saker och ting när vi behöver dem. Typiskt att man skulle behövt minst två släpkärror till med förvaringslådor, pyttelådor och enorma hyllor som sväljer allt...

En liten pik till Ikea dock, varför ha artiklar ute på hemsidan som redan har utgått ur sortimentet???? Hur meningslöst som helst. För efter att jag letat runt 300 varv på barnavdelningen över ett bäddset som jag skrivit upp skulle finnas. Så fick jag till svars när jag till slut svalde min stolthet och frågade en ikeaarbetare, nej, nej, det har utgått ur sortimentet. Det kommer ju nytt här nu i och med katalogen.... Typiskt! 

Handlade ändå mycket fint till det kommande barnrummet också, men jag tror väl kanske att det blir klart med ungefär samma marginal som vi hade på vårt sovrumm innan Wilhelm föddes. Typ 8 dagar, ingen bra planering alls faktiskt.

RSS 2.0